Tisdag. Börjar på Östra station igen. En 44:a mot Skansen. Kommer några minuter för tidigt och tar en liten paus. Föraren som kör blocket innan mig är där och vi pratar lite. Han säger att han har kört förra sommaren också. Hans buss kommer och jag står kvar och väntar. Min buss kommer, jag går ombord och ställer in speglar och förarstol. Allt fungerar bra, de går att lita på de gamla H18E:orna. Fritt bakåt. Blinkar. Buss kommer. Jag rullar iväg mot nya äventyr...

Första passet består av två vändor på 44:an. Det går bra - jag kan linjen efter gårdagens genomkörare med sex vändor. Får en del frågor på Skansen om busslinjer in mot stan, från turister. Säger till några turister att de kan åka med mig till Karlaplan och byta till tunnelbana mot Gamla stan, dit de ville. Sedan kommer jag på att det kanske är trevligare för dem att ta spårvagnen till Norrmalmstorg och byta till tvåan där - så jag tipsar om det - och de köper det. Bra att kunna linjesträckningarna - även om det tar lite tid att komma på de bästa lösningarna för passagerarna.

På väg tillbaka mot Östra station, det andra varvet, kommer en passagerare ombord som vill till Huddinge. Jag säger att jag stämplar två kuponger och så får man kompletteringstämpla senare, för så sa det till mig på linjeutbildningen. Hon ifrågasätter mig och säger "Ni säger olika allihopa, hoppas jag inte får böter". Jag vet att det är sagt att vi ska stämpla till alla zoner vid köpet, samtidigt är det rätt svårt att veta exakt hur många kuponger det är till den lilla hållplatsen i Vaxholm eller Norrtälje. Tre eller fyra. Och lite olika information har jag också fått... Jag kör vidare.

Vid Ruddammen skyltar jag om till ej i trafik och kör tomt till 53:an. En del regleringstid, skönt. Sticker enligt tidtabell och ligger bra till vid Odenplan. Svänger Dalagatan och ner mot Bantorget. In på Vasagatan och där blir det lite trögt. Över till Tegelbacken och där börjar det sega till ordentligt. Åtta minuter sen. Jag kallar upp Radiotrafikledningen och han säger att de inte har något system för att informera avlösare om sen ankomst - man får helt enkelt bara vänta och se - regleringstiderna är till för att man ska kunna avgå i tid. Sitter där i trafiken och tror att det bara är jag som är sen. Kommer fram till Slussen. Ber lite om ursäkt till föraren, säger att det är första gången jag körde linjen. Ringer TX och han säger att jag får en minut längre rast - så jag springer ner till pauslokalen och upp igen till tvåan.

Tvåan håller de åt mig. Kommer iväg tre minuter sen och fastnar vid kollektivtrafik trafikljusen vid Slussen. De är riktigt sega - fem minuter försvinner lätt där. Faktum är att jag inte förstår mig på dem alls, ibland släpper de vanliga bilar före bussarna - två perioder. Trots att jag kört så att ljuset borde känna av min närvaro. Kommer iväg och det går lugnt till Norrtull. Kör ikapp tiden på slutet utan att köra för snabbt eller något - bara generös tid. Vänder tillbaka.

Allt går bra. Kör enligt bälgprincipen och tar ut svängarna med ledvagnen. Kör på säkerhet. Får bra flyt. Norrmalmstorg. Stannar till. Svänger vänster in vid Kungsträdgården. Kör fram till Karl den tolftes torg. Mycket folk. Dörrarna öppnas automatiskt. Släpper på passagerare. Hör att någon ropar och ser sedan att en kille kommer fram och säger att ett barnvagnshjul fastnat under en dörr. Jag går bak och tittar. Höjer sedan upp bussen med luftfjädringen. Går tillbaka och hjulet är loss. Ingen synlig skada och viktigast - ingen personskada! Men jag ger ändå mitt anställningsnummer och en lapp med tidpunkt, samt en uppmaning om att ringa Busslink. Lärdomen - öppna dörrarna manuellt när det är mycket folk - jag hade dock inte kunnat göra annorlunda utifrån den erfarenhet och kunskap jag hade vid det givna tillfället. Det intressanta var att kvinnan sa "De brukar kunna stänga dörrarna och öppna dem igen, så vagnen kommer loss" - ungefär som att det hänt henne tidigare. Jag skrev en trafikhändelserapport och det hela var lite traumatiskt, men jag hoppas jag går stärkt ut ur händelsen. Och föräldrar med barnvagn - uppmärksamma föraren genom att trycka på barnvagnsknappen*! Då slipper ni fastna med hjulen under dörren...

Bussen fullpackad. Kör mot Slussen. Fastnar vid trafikljusen igen. Sex minuter sen. Tömmer. Kör vidare mot Sofia. Ger kvinnan med barnvagnen lappen med information och kör en "touch-and-go" med passagerarut- och insläpp vid sluthållplatsen. Fem minuter sen till avlösning. Ingen avlösare. Trycker ej avlöst på status. Får genast samtal från trafikledningen och han säger att jag ska ställa upp bussen. Jag frågar var och han säger, på lämpligt ställe. Som tur är ser jag min instruktör A och han hjälper mig. Jag säger till passagerarna att "Bussen är så försenad att vi tar den ur trafik" och hänvisar dem till bakomvarande tvåa. Därefter kör jag med instruktören vid min sida. Höger upp för rampen, över Slussen och sedan ner samma väg som 43:an och 55:an kör. Ställer upp bussen.

Efter pausen är det dags för en 53:a. Väntar på den och står och pratar med en förare. Försening. Hans buss kommer 20 minuter för sent. Min buss är 15 minuter sen vid avlösningen. Min kollega från linjeutbildningen, C, åker med mig och vi pratar lite om dagens erfarenheter. Det är lite kaosartat - bussarna fastnar i trafiken och avlösningar missas. Sakta börjar jag inse att det inte bara är jag som var sen...

Ropar upp Viking Line. Många går av. Kör upp på Danviksklippan - de måste ha underbar utsikt - över till Saltsjökvarn - de har underbar utsikt - och vidare mot Henriksdals. Vänder där och kör mot Finnberget. Två passgerare indikerar att de ska med och är glada för att bussen är sen - så att de kommer hem. Vänder vid Finnberget - där jag vet att utsikten är underbar eftersom vi tittade på en lägenhet där - och kör mot Henriksdal igen. Ingen regleringstid, så 15 minuter sen håller hela vägen till Roslagstull. Där är det 15 minuter reglering, så jag avgår i tid. Kommer till Slussen nästan i tid. Avlösning. Paus.

Sista delen av passet ägnas åt linje tre. Går på och kör till Södersjukhuset. Tror att det ska bli lugnt. Vid Gotlandsgatan är det fullt av folk - något är slut i Vitabergsparken. Samma sak på nästa hållplats, fullt. Jag tar med alla och de står ända framme hos mig. Kör mot Slussen, kör lugnt. Åtta sen och jag inser plötsligt att syftet inte är att passa tiden i det här läget, utan att se till att dessa passagerare kommer hem lugnt och tryggt. Allt går bra och de knoppas av på vägen mot KS. Ingen reglering att tala om, men eftersom jag har sista passet för bussen tar jag det bara lugnt och avgår nästan i tid. Inte alls lika mycket folk på väg tillbaka in mot stan. Anländer SÖS i tid. Går igenom bussen och slänger en påse med en oupäten hamburgare som någon lämnat längst bak i bussen. Släcker och tomkör hem via Medborgarplatsen och Folkungagatan.

Eftersom det är en gammal Volvo tar jag chansen att prova hur den bromsar utan att vara rädd för att någon ska falla. Bromsarna tar verkligen långt ner, men vet jag bara var de tar går det att bromsa mjukt. Ställer upp bussen på hallgården, låser och går ner till TX för att lämna in trafikhändelsen om barnvagnshjulet. Stängt och låst där, kl är 22.40. Lämnar rapporten i brevlådan och sticker hem. En eftermiddag och kväll är över...

Några reflektioner
Frågan som jag lät vara inläggets titel var: Är det bara jag som är sen? Att köra buss är till viss del ett ensamarbete - ett en-samarbete kanske. När jag kom där på Munkbroleden med min 53:a på väg mot avlösning trodde jag verkligen att det bara var jag som var sen, för att jag körde långamt, försiktigt eller fel. Mitt samtal med radiotrafikledningen fick mig dock att inse att det inte var någon direkt fara att vara sen - det finns åtgärder inbyggda i bussarnas omlopp som begränsar effekten av förseningar för förarna. Trots det gör alla förare sitt bästa för att komma i tid. Trafik-kaos kan uppstå utan att någon vet orsaken - bara för mycket bilar på samma plats, vid samma tidpunkt.

Hade det här varit ren forskning hade jag nog föreslagit att man skulle titta närmare på någon typ av "awarneess-teknik" som gör att förarna inte bara vet hur de ligger till själva, men även får en indikation på om det är de som ligger sent eller om alla gör det. Min lösning blev att ringa radiotrafikledningen och jag fick svar. Jag upptäckte först efteråt att jag inte var ensam om att vara sen. Och ärligt talat var åtta minuter ingenting - det fanns de som var 25 minuter sena - pga trafiken. Ensamarbetet är körandet. Samarbetet sker med radiotrafikledning, andra förare och trafikvärdar. Tillsammans får vi buss-km-produktionen att fungera.

Ensam är stark - i samarbete med andra...


---
* Där sådana knappar finns. I Stockholm finns det i varje fall...