Spaning nr 1: Om bromsar

Under mina få veckor som bussförare har jag gjort en spaning om något som de inte pratade om på bussförarskolan - bromsar. Visst pratade de bromsar, eller snarare vi ältade tryckluft, bar, lufttork och fyrkretsskyddsventil. Vi drillades i täthetsprov och slaglängdsmätning. Spaningen gäller mer bromsar-i-användning. Jag har kanske skrivit om det i tidigare inlägg, men det är värt att notera igen: Det finns inte en buss som är den andra lik när det gäller hur den bromsar.

Den första och andra generationens av Volvos biogasbuss är svårbromsade - vissa av bussarnas bromsar tar väldigt långt ner och hugger direkt. Kanske kan placeras in i kategorin ketchup-effekt-bromsar. Själv bromsar jag väldigt försiktigt med dessa bussar, låter hjälpbromsen ta först och därefter trycka långsamt neråt. Jag bromsar ibland 60 m innan jag normalt sett skulle behöva bromsa för att bromsarna inte tar som jag är van vid från andra bussar. När jag pratade med en chaufför om detta sa hon att hon höll med om att de var svåra att bromsa. Hennes tips till mig var att bromsa hårdare för att få en mjuk broms, lite tvärtomtänkande. Och att kanske bjuda sig själv på att det känns som en ryckig eller hård inbromsning - eftersom man som förare är mer lyhörd och kritisk till hur bussen uppför sig än en passagerare. Värt att notera är kanske att dessa bussar inte saknar bromsar eller inte går att bromsa mjukt med, det är bara det att det är lite svårare. Skulle det verkligen behövas skulle jag ju kunna pressa ner pedalen hårt direkt och få en normal bromsning.

De nyaste Volvo-bussarna är de som är skönast att bromsa med. Där går det relativt enkelt att snabbt komma in mjuka inbromsningar med retarder (hjälpbromsen) som sedan övergår till tryckluft om det är nödvändigt. Scania OmniCityn är ocksp relativt skön. Favoriterna, förutom de nyaste Volvo-bussarna, återfinns bland de gamla trotjänarna H18E - där kan vi prata om riktigt komfortabla bromsar.

Det kan vara skillnader mellan buss och buss också, alltså inom samma bussmodell och årsmodell. Troligen beror det på när bromsbackarna byttes senast och hur bromsarna är inställda. Min handledare sa till mig en gång att man får känna in sig på bromsarna. Den chaufför jag pratade med häromdagen sa att det kunde ta från Slussen till SÖS och tillbaka till Slussen innan hon kommit på hur just den bussen bromsar.

Bromsningsutforskningen har bara börjat och jag kommer nog inte göra en systematisk sammanställning. Men lite intressant är det att bromsarna kan skilja sig så mycket från buss till buss. Det är även lite intressant att det inte bara är jag som noterat att det är så, utan att det kanske är en viktig del av teknikanvändningen inom bussföraryrket.

Kommentarer
Postat av: Cecilia

Hahaha, visst är det underbart! Och vad många sura blickar man får från passagerarna innan man lärt sig bromsarna varje gång man tar över en ny buss? Helt hysteriskt faktiskt. Bromsarna är bussarnas fingeravtryck!

2007-08-22 @ 21:50:23
URL: http://cecilialinnea.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Locations of visitors to this page
Trackback
RSS 2.0
Google
Om Bussförarbloggen: Bussförarbloggen är en privat blogg som skrivs på fritiden.

Syftet är att dokumentera vardagen som busschaufför samt reflektera över yrkeskunnandet och teknikanvändningen, för att bli en bättre chaufför...

Vissa inlägg skrivs på raster och andra pauser under arbetsdagen, när bussen står stilla.

Bloggen har ingen koppling vare sig till Busslink eller SL.

Inget av innehållet produceras eller publiceras under körning.