Efter torsdagens utflykt till Södertälje via allehanda småvägar, blev fredagens lektion mer lik de tidigare. Jag hade önskat att prova köra genom en konstig korsning igen - eftersom jag funderat så mycket på vad jag gjorde för fel. Sagt och gjort - vi åkte ut på Essingeleden norrut... Det handlar om knäckandet av knäckande korsningar.

Kommer fram till korsningen som var så svår att jag nätt och jämt klarade den förra gången. Instruktören säger "Får höra vad du har för plan nu". Jag säger "Jag tänker köra som om jag skulle rakt fram och sedan svänga vänster". "Det låter som en bra plan", säger instruktören. Det är trettio innan korsningen och väjningsplikt, med ett skymt märke, så jag glider framåt sakta. Fritt vänster. Fritt höger - jag glider ut. Kör lite åt höger - vilket jag skulle gjort om jag skulle rakt fram. Svänger. Långsamt. Var har jag framhjulen? Där kommer trottoaren. Snabb kik i högerspegel. Bra mariginal till kanten. Returratt - glider framåt för att dra med mig bakaxeln. Skylt till höger, svänger och där rätar jag upp och accelererar väldigt försiktigt för att gå fri från hindret. "Hur kändes det", frågade instruktören. "Bra, men jag var lite osäker på var jag hade framhjulen. Kan vi ta den igen?", säger jag under tiden som jag glider igenom en rondell och in på en av gångtrafikanter starkt trafikerad gata.

Vi tar det igen. 30-området. Sväng till höger. Nerförslut. Och fram till korsningen. Bromsar in. Kollar om det är fritt. Kör rakt fram lite mot höger och svänger. Ja, hjulen - jag vet var jag har hjulen! Glider framåt. Skylten kommer och vips - rätar upp. Det gick! "Jag har knäckt koden!", säger jag. "Jag tror bestämt att jag har knäckt koden!". Vi kör vidare och jag känner mig nöjd - trots att jag bara 10 minuter innan råkat vara på väg att svänga för tidigt för att jag misstolkat en skylt. Det är sådana misstag som gör att uppkörningen kanske måste ske två eller tre gånger... Det är sådana misstag jag är rädd för på dagen U.

Resten av lektionen går bra och jag känner fortsatt förtroende för bussen, trots att jag är tröttare än vanligt och till slut känner att jag måste anstränga mig för att inte koppla av alltför mycket. Nu handlar lektionerna mycket om att få rull och att fila på små egenheter som jag tror kommer sig av att jag har kört mer och nu känner mig säkrare med fordonet. Till exempel att inte "rycka" tillbaka ratten vid retur-ratt - utan att vrida den långsamt och mjukt. På vägen tillbaka mot Hornsberg kör jag fel för att jag undrar om vi ska rakt fram och instruktören säger - "Vi gör som du säger - kör till vänster", så jag hamnar i Kista. Också en sådan sak som inte är så bra, men det skylls till stor del på missförstånd i kommunikationen med instruktören. Men jag noterar det ändå och måste vara medveten om att på uppkörningen kan man inte köra i invanda hjulspår, det gäller att vara uppmärksam. U som i uppmärksam, u som i uppkörning.

Vi rullar ner på Hornsberg och instruktören säger "Det här gick ju bra" och jag kan inte annat än att hålla med. En välförtjänt helgvila väntar mig, efter D:s och min genomgång av säkerhetskontroll och funktionsbeskrivningar.

Några tankar
Återigen kommer min tanke - "Så enkelt det är, när man bara vet hur man ska göra..." Det svåra är att veta hur man ska göra, att komma bakom ordet bara i uttrycket "bara lära mig köra buss". Det är inte lätt att känna till varenda korsning - och som Andreas skrev i en kommentar till ett tidigare inlägg - är kanske inte korsningarna planerade med tanke på uppkörningar - men snarare utan någon tanke alls. Det speglar nog verkligheten bättre. Det gäller att lära sig köra buss - vilket i sin tur handlar om att kunna tillämpa och anpassa ett antal principer till rådande omständigheter. Några av dessa principer är:

• Utnyttja överhänget där det går
• Ta ut svängarna där du måste
  • Kör som om du skulle rakt fram innan du börjar svänga - för tidig eller för sen sväng straffar sig direkt
  • Ta det lagom lugnt i svängarna
    
• Ta den plats du behöver, utan att störa onödigt mycket
• Planera körningen
• Var tydlig med dina avsikter

Trots allt kvarstår faktum. Trots att korsningar kan vara knäckande för självförtroendet är korsningsknäckande en viktig del av busskörandet.