Så var det då äntligen dags för första körlektionen. Jag har ju nuddat vid bussarna på skolan tidigare, men inte mer än så - bokstavligt talat. Nu var det dags att köra! Jag tog mitt körkortstillstånd och vandrade ut i värmen - runt 27 grader. Hade gott om tid på mig för en gångs skull, så jag jobbade på att få bort huvudvärken - som nog var ett tecken på såväl anspänning som vattenbrist. Tänk om jag skulle ha glömt allt om hur det var att köra tunga fordon! Tänk om jag missbedömt svårighetsgraden och varit alltför kaxig med mitt gamla dammiga C-körkort.

Passade på att skriva ett övningsprov på Busslink-skolan. De hade uppdaterat med nya frågor - så nu är det nya vilotidsreglerna med. Inte en dag för sent. Klarade provet, och lärde mig lite nytt om förarkortet - när det ska anmälas saknat till vägverket. Stärkt av framgången med proven gick jag ut i fikadelen och tog en kopp te. Tänkte att detta är min kopp te...


Körlektionen börjar
Instruktören G kom några minuter i fyra och hälsade. Tog mitt körkortstillstånd och kopierade det, så jag slipper ha det med mig i fortsättningen. Det är ju bra. Han frågade mig om jag hade erfarenhet av tunga fordon och jag sa att jag hade det, men det var ett tag sedan. Fast jag har kört fordon med full bredd.

Vi gick ut till bussen - Buss C - en linjevagn med halvturiststolar och TV-apparater! Annars en H17.Axelavståndet 6 m 30 cm. Överhäng 3 m fram och 3 m bak. Baserad i söderort. Totalvikt 16000 kg. G sa att vi skulle börja köra i Bredäng, där det är lugn trafik. Han startade bussen, backade ut 20 m, la i D och så var vi iväg. Under hela vägen till Bredäng, som tog oss upp på Essingeleden, berättade G en massa saker - hur han höll ut i kurvan, hur han placerade bussen i mitten av körfältet, hur han valde att undvika ligga jämsides med en annan buss osv. Han berättade att överhänget kan man utnyttja vid trottoarkanter, vilket i praktiken innebär att det går att tänka på bussen som 6 m 30 cm lång. Men vid barriärer - högre kanter - går det inte att utnyttja överhänget och då blir bussen så lång som den faktiskt är = 12 m (men 9 fram till bakaxeln). Det är som att köra en bil med flaggstång - utan flaggstång har du en bra vändradie. Med flaggstång har bilen en bra vändradie, men flaggstången tar emot lite här och var...

Bredäng
Vi kom fram till Bredäng. Han körde en runda och fortsatte förevisningen. Kom fram till en korsning. G sa att han skulle förevisa extremfallet med överhäng. På den här bussen, sa G, kunde jag om jag ska svänga vänster och det finns en trafikdelare köra fram till mitten av bortersta körfältet. När min arm är i mitten av körfältet kan jag lägga om ratten fullt utslag och svänga. Då utnyttjar jag överhänget. Det var på den här bussen - varje buss är unik...

Han körde vidare. Visade hur man kan göra vid möte - det är viktigt att hela tiden ha koll framåt, åt sidorna, bakåt mot bakaxeln och inte minst på framaxeln. Bakaxeln måste följa med - framaxeln är lätt att flytta. Det går att komma in med framaxeln snabbt, men om inte bakaxeln är med blir det troligen trottoarkontakt snarare än man tror. Trottoarkontakt är inte bra, mycket på grund av slitaget och att varje däck har åtta bars lufttryck.

Efter några svängar parkerade han bussen och stängde motorn. Efter ett pedagogiskt exempel där jag fick se hur det kunde gå om man inte planerade hållplatsuppehållet (slå till folk som står för nära bakändan när man svänger ut), fick jag ta plats i förarstolen. Jag satte mig ner och ställde in den. Åkte fram lite. Ställde in backspeglarna - buss och natur ska man se. G gick ut genom dörren så att jag fick se var bakaxeln befann sig - därefter kom han in och jag stängde dörren med vredet. Den här bussen hade enkel dörr, inte två dörrar fram som de andra.

Överhängande risk att fastna
Jag startar bussen. Kollar i backspegeln att det är fritt bakåt. Inväntar en personbil som jag vill ska passera och blinkar sedan. Vi rullar! Bussen står i motlut, så jag får gasa lite för att den ska röra sig. Det går bra. Har koll i högerspegeln på kanten. Har koll på resten framåt och genom vänsterspegeln. Bilar som kommer med utfartsregel och så första svårigheten - en höger kurva. Jag lägger bussen ut mot mittlinjen - och håller stenkoll - försöker i varje fall - på bakaxeln. Den ligger fint. Kommer till en korsning som föregås av en svag vänsterböj. Ska svänga höger där, så jag svänger först till höger och därefter lägger jag mig till vänster. Avvaktar analkande trafik och har koll på trafikdelaren, skylten, bakaxeln och annan trafik. Håller tungan rätt i mun och baxaxeln har en dm tillgodo till trottoaren. Lite i minsta laget, men det går. Rätar upp.

Kommer fram till den korsning där G förevisade extrem överhänget. Jag väljer att prova - väntar på fritt från båda hållen - kör ut - en bil kör om mig - jag kör rakt fram - när jag som förare fysiskt är i mitten av körfältet lägger jag om ratten och glider långsamt in över trottoarkanten. Vilken känsla! Framhjulen går fritt från kanten och jag rättar upp så att jag får in bakvagnen. Lyckorus när jag gasar vidare.

Jag får prova på många svängar tills G säger att nu är den tråkiga nyheten att körtiden börjar ta slut och vi måste hinna tillbaka till Hornsberg. Han tycker att jag kört bra - normal start - kanske lite bättre till och med. Vet inte hur länge jag kört, men det är nog 40 minuter. Tiden går snabbt. Vi är tillbaka på Hornsberg prick kl 17.30 - när nästa elev ska köra sitt pass.

Detta är så roligt att det är en överhängande fara att fastna. Men att fastna med bussen är samtidigt inte så roligt...


Några tankar
Att köra buss var suveränt roligt - men också lite nervöst. Det var många saker att hålla koll på och ibland hade jag nog mer tur att jag inte hamnade på kanten än skicklighet. Jag hade svårigheter att riktigt planera var bakaxeln skulle ta vägen - eller inga svårigheter att planera, men däremot svårgiheter att hålla spåret i svängen. Detta får jag öva nästa gång också - det är kärnan i busskörningen. Tror jag har en del gratis, att köra med rull och planera. Men det som komplicerar det hela med buss är:
- Totallängden som är längre än de lastbilar jag kört
- Axelavståndet som är längre än på de lastbilar jag kört
- Överhänget - som är roligt, men kräver en del planering

Detta är min första körlektion. Det gick snabbt och jag fångade kanske inte upp allt. Jag fick in svängkänslan, men det krävs lite mer övning innan jag kan säga att jag behärskar överhäng, skyltundvikande och felspeglar.

Kort sagt - Skillnaden mot lastbil är att jag sitter bakom ratten men långt framför framaxeln...