Att köra på rull: Barkaby - vi möts igen

Efter att ha kört ut från hållplatsen rullar jag vidare på slingan ut mot E18. Svänger vänster vid trafikljusen och accelerar upp till 70 - tar två växlar åt gången - två snabba tryck åt höger. Får rådet att planera långt i förväg och bromsa hårt en gång, hellre än att bromsa hela vägen ner till stopp. Det flyter på och jag känner verkligen hur mjukt bussen går, det är inte bara första gången med en växel jag måste välja själv, utan även första gången med turistbuss.

Kör förbi Barkaby och håller 90. Svänger av och in på en av de slingor som jag minns från uppkörningen - förbi Jakobsberg och in på vägen som leder ner mot Vägverkets förarprovskontor (personbil). Där svänger jag höger, en sväng jag aldrig gjort tidigare. Tar ut svängen och missar en 50-skylt, så jag kör i 30. Det berodde inte på växlingen, utan på att jag inte tittade ordentligt... Kommer fram till en kurva. Instruktören säger:

"Denna sväng är lite lömsk. Dels är den rätt skarp. Dels har den en rak refug. Hur kan man vara så dum att man lägger en rak refug i en sväng". Jag håller med. Tar ut svängen mycket åt höger, får med mig speglar och bakände och accelerar sedan upp till 50. Ser 6766, min gamla övningskörningsbuss i backspegeln och berättar det för instruktrören. Han säger att han känner "gänget på Busslink-skolan", och kommenterar i samma andetag att bussen bakom verkar ha fastnat. När jag svänger vänster i Jakobsberg ser jag den i backspegeln. Accelererar på påfarten efter att ha skapat mig en bild av om det kommer några bilar från vänster. Det är en 70-sträcka. Fortsätter rakt fram, genom några farthinder och nu börjar jag känna mig bekväm med växlingen. Det är en skön känsla att kunna påverka växlarna själv och jag tycker att jag lyckas få ganska bra flyt. Även skön känsla i växelväljaren, jag slår lite hårt ibland, men när jag tar det lugnt går det bra. Stannar vid ett trafikljus och trycker ner kopplingen.

Står i medlut och får rådet att lägga i fyran när jag startar. Gör så och rullar igång. Kör sedan mot E18 och tillbaka till Stockholm. Accelererar upp till 90, genom att föra växelspaken två gånger åt höger. Får tänka om lite - eftersom det går att gasa hela tiden, även när jag väljer växel, vilket jag inte är van vid när det gäller manuellt växlade fordon.

Det rullar på. Sista svängen är väldigt tight, men det går. Svänger in på parkeringen och stannar. Lägger i p-bromsen och slår av motorn. Instruktören undrar hur jag tycker att det gått. Jag säger att jag tyckte det var roligt. Han säger att jag måste bromsa hårdare i början och sedan låta bussen glida till stopp, på så sätt undviker jag onödiga stopp och det är stoppen som kostar pengar. Dessutom får jag rådet att försöka vara mjukare när jag lägger i växel, trycker ner koppling och sätter foten på gaspedalen. Saker jag kan öva på i automatväxlade bussar också, inte kopplingen, men de andra...

Bokar en tid till för övningskörning, vilket jag inte har något emot. Och uppkörning. Barkaby - vi möts igen...

---
Några tankar
Skillnaden mellan automat och manuell har jag tagit upp tidigare i denna blogg och det känns fortfarande som att det är ett virrvarr. Jag har dock blivit lite klokare under dagen - jämfört med automatväxling krävs det mer planering att köra med OptiCruise i manuellt läge. Det krävs planering med alla bussar, men det blev ett extra moment med växlingen. Jag börjar förstå vad folk pratar om när de nämner skillander mellan körstilar med automatväxel och manuell växel, och att olika typer av busstrafik kräver olika växellådor. Båda växellådetyperna har sin charm.

Att ta en sådan här lektion tror jag även har gett mig lite feedback på min körning som jag kommer ta med mig ut i busstrafiken redan i helgen. Jag försöker alltid att köra på rull, men nu fick jag lite andra tips på hur jag skulle kunna upprätthålla rullningen - genom att bromsa hårdare i början och sedan släppa för att därefter bromsa mjukt till stopp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Locations of visitors to this page
Trackback
RSS 2.0
Google
Om Bussförarbloggen: Bussförarbloggen är en privat blogg som skrivs på fritiden.

Syftet är att dokumentera vardagen som busschaufför samt reflektera över yrkeskunnandet och teknikanvändningen, för att bli en bättre chaufför...

Vissa inlägg skrivs på raster och andra pauser under arbetsdagen, när bussen står stilla.

Bloggen har ingen koppling vare sig till Busslink eller SL.

Inget av innehållet produceras eller publiceras under körning.