"Buss 5018, längst bak i fack 21. Blir det bra?", frågar avprickaren på trafikexpeditionen
"Ja, det blir bra", säger jag efter någon sekunds tystnad

Avprickaren skrattar till, kanske inte hade väntat sig godkännande från mig...

"Vad bra, ha en bra dag på Djurgården", säger han



Hur bussanvändningen planeras är för mig fortfarande lite av ett outforskat område. Att det finns ett system, det ser jag, men hur det ser ut är inte helt genomskinligt.

Går upp till ovanvåningen där bussarna står och bort till fack 21. Först blir jag lite rädd att jag ska behöva flytta någon buss, eller backa, eller vara inparkerad, men inser att jag tittade på buss 5019 i fack 22 - inte 5018. Gäller att ha koll på numret.

Numera kopplas elen till bussarna, förutom luften, eftersom övervakningskameror har installerats. Tidigare var det bara de rampade bussarna som elkopplades. Det är även en förberedelse inför leveransen av 30 MAN boggibussar senare i år. Tar därför bort sladden först, innan jag kopplar loss tryckluften. Ser att det hänger en slang från taket, den har inte rullats upp, så jag får parera när jag kör ut. Stannar utanför portarna, i med p-bromsen, backen och öppnar framdörrarna. Trycker på stoppsignalen och kollar sedan klämskyddet. Fungerar. Går ut ur bussen och kollar alla lampor samt däckens skick. Utan anmärkning, så jag sätter mig tillrätta och lossar p-bromsen - glider iväg till Centralen via Centralbron. Svänger av mot Tegelbacken och aktar mig noga för Klaratunneln, som bara är tre meter hög - inte bra... Det går dock smidigt att köra via Tegelbacken. Glider förbi de tre extrabussarna som parkerat - tänkte att det är svårt att ställa sig där ändå. Skyltar upp med extratur 47 och kör fram just som en annan buss har lämnat.

Jag tar fram min mobil och wappar in på mobil.sl.se. Kollar Centralen till Waldermarsudde och ser att jag ligger rätt i tiden, mitt mellan ordinarie turerna. Väntar ungefär fem minuter, sedan rullar jag mot Sergels torg. Ganska bra tryck på folket, fyller bussen rätt lagom och rullar sedan mot Djurgården. Tömmer och kör tillbaka till Sergel tomt. Ser inte ut att vara så mycket folk, så jag tänker att jag ska köra genom Klarafaret och sedan reglera på uppställningsplatsen framför Centralstationen. I Klarafaret är det vägarbete, och det blir väldigt trångt i och med pelare och omöjligheten att utnyttja överhänget. Klarar det dock och kommer ut på andra sidan, helskinnad. Pakerar på uppställnigsplatsen. Ser att en annan buss stannar bakom. Går och pratar med chuaffören, också från Söderhallen.

"Tyckte du också det var trångt i Klarafaret", undrar jag
"Ja, det är trångt - varannan gång går man upp på kanten, varannan klarar man det. Gäller att ta ut svängen ordentligt", säger han och fortsätter
"Det är lugnt idag. Igår, då var det kaos. Speciellt när det blev skyfall och alla kom på att de skulle åka buss"
"Ja, det förstår jag. Körde trean och det var samma sak där", säger jag.
"Annars gillar jag att köra extrabussarna, lite friare så där", säger han

Chauffören är tvungen att köra iväg, så jag sitter kvar en stund och kör sedan fram. Kör ner till Skansen med några få passagerare. Tar sedan en tur till Karlaplan och lastar fem stycken personer, som åker med ner till Skansen. Tar en kort paus och rullar sedan ut mot Blockhusudden för att spana läget på 69:an - planen är att vända vid Kaknästornet. Dock inget folk, så jag fortsätter förbi Manilla, och tillbaka till Skansen. Kör sedan tomt till Karlaplan och hämtar upp de som står där. Ner till Skansen och fortsätter sedan bakvägen till Kaknästornet. Mycket folk plötsligt, så jag skyltar upp som en 69:a mot Sergels torg.

Vid Sergels kör jag ner på Vasagatan och skyltar om till 47 mot Skansen. Vid Skansen kör jag återigen bakvägen till Manilla och Kaknästornet. Inväntar lagom mycket folk vid Kaknästornet och rullar sedan in mot stan igen. Väl där är det för snålt om tid för ytterligare ett varv, så jag lunkar så sakterliga hem mot Söderhallen. När jag kommer dit ser jag de andra förfogande vagnarna i hallen också, det har varit en väldigt lugn dag med lite folk.

Eller som en på TX sa "Det är konstigt att det var så lugnt idag, de brukar ju rusa ut på Djurgården så snart det blir vår och lite varmt och skönt."

Några tankar
Att köra förfogande vagn är roligt, så kul att jag längtat efter det hela våren. Samtidigt blev det lite lugnare än jag tänkt. Vi får köra 44, 47 och 69 - det är tänkt att extravagnarna ska förstärka alla dessa linjer. Att hamna bakom en ledvagn som sväljer hur mycket folk som helst är inte kul när det inte finns så många som vill åka. Som förfogandevagnsförare vill jag stå till förfogande, jag vill inte bara stå still och vänta, jag känner pressen att hitta passagerare. Jag försöker skapa mig  en bra överblick över passagerarsituationen och anpassa mina avgångar efter det.

Det finns några svårigheter att bemästra när det gäller extravagnskörningen, följande är vad jag kommer på just nu:

- Tidsåtgång för varje varv. Detta kan variera. När ska pauser tas och hinner jag med ett varv innan en paus?
- Mängd passagerare. Vill inte köra i onödan. Att köra fram till hållplats och sedan inte få passagerare känns inte så bra. Likadant är det en avvägning om man vill låta en person vänta fem minuter eller om man ska köra med en passagerare. Det går ju inte att be någon kliva av. Ofta löser det sig, det kommer på mer folk.
- Tid för tomkörning till hallen. När ska jag lämna stan? Hinner jag ett varv till? Får jag övertid om jag tar ett varv och sedan kommer sen tillbaka till hallen?

Samtidigt är det som vanligt skönt att bara släppa det när man lämnar bussen i hallen. Planeringen bygger på hur det brukar vara, inte hur det är just den aktuella dagen. Och när Gröna Lund öppnar, och det börjar bli varmt och skönt, då blir det mer folk. Söndagen var undantaget  som bekräftade reglen?...