Äntligen fick jag papper på körkortstillståndet också. Äntligen och äntligen, det tog en dag att få det från att de meddelat mig. Så nu får jag övningsköra buss! Inte bara på skolan jag går nu utan överallt där det finns lämpliga handledare och bussar - typ privata körskolor. Nu satsar jag på teorin och hoppas snart kunna komma ut i trafik med övningsbussarna.

Fick förresten reda på att bussarna kallas H17. Någon av dem har tidigare gått på Lidingö.

Igår var jag på funktionsteorilektion och det blev första riktiga kontakten med bussarna. Instruktören öppnade efter sedvanligt givande torrsim upp en bakdel av bussen och visade var de olika sakerna satt. Han visade även hur man mäter slaglängden på bromsarna. Det är en hel del att hålla reda på, men jag minns en del från C-teorin - så jag hoppas att jag kommer lära mig igen.

Men nu börjar det osa allvar - blev mer konkret med övningstillstånd. Som sagt, närkontakt av sjunde graden - det närmar sig...

Kom fram till Länsstyrelsen (en kollega påpekade att det är ett Stockholmssyndrom kanske...) i Stockholm och körde min numera väl inövade replik. De svarade att det tar ju fyra veckor. Då kontrade jag med att jag visste att en som lämnat in senare än jag redan fått sitt körkortstillstånd, varpå handläggaren bad om personnummer. Och hon såg mig i sitt system! Så nu har jag körkortstillstånd!

Steg 1 var att skicka in ansökan
Steg 2 var att komma på information
Steg 3 att klara teori- och minikörning
Steg 4 att klara intervjun
Steg 5 att klara läkarundersökning
Steg 6 att få körkortstillstånd

Så jag har kommit 6 steg nu!

Nästa steg 7 är att börja övningsköra vilket sker vilken dag som helst nu.
Steg 8 är att klara teoriprovet
Steg 9 är att få uppkörningstid
Steg 10 är att köra upp

Alla steg handlar ju om att lära sig köra buss... och behöver från och med nu inte innebära kronologisk ordning förutom steg 8 och 10..

Nåväl, äntilgen!

Sitter här på morgonen och väntar på att Länsstyrelsen ska ha telefontid. Länsstyreslen handlägger körkortstilstånd och de har en månads handläggningstid. Jag har på uppmaning av skolan ringt flera gånger, men det har alltid varit upptaget. Men så - igår kl 10.59 - en minut innan telefontiden tog slut - kopplades jag fram till kö. Så det är alltså dels upptaget, dels telefonkö - känns som att många ringer! Nåväl, jag fick prata med en handläggare som berättade att hon jobbat med ansökningar som kommit in den åttonde maj. Jag lämnade in min den 10:e, men hon uppmande mig ändå att ringa tillbaka och höra idag eller på onsdag. Samtidigt sa hon att det kunde ha gått igenom, så jag kunde ringa Vägverket.

Sagt och gjort - ringde Vägverkets kundtjänst - som på min fråga tyckte det verkade konstigt att Länsstyrelsen inte kunde svara på frågan. Operatören tittade i sina system och såg ingen notering alls om att något ens var på gång, så hon uppmade mig att höra med länsstyrelsen igen.

Sagt och gjort - ringde Länsstyrelsen, nu var klockan 11.15 - så telefontiden var slut. Jag kom i varje fall fram till telefonsvararen som upplyste mig om detta. Eftersom jag var lite skakis efter upplevelsen med Vägverket ringde jag växeln som på ett lagom byråkratiskt sätt manövrerade bort varje önskan om att bli kopplad till körkortsenheten. Man ska ringa på telefontiden. Punkt.



Så nu sitter jag här och undrar om de ens har tagit emot min ansökan som jag lämnade in i receptionen och fick stämplad "mottagen" på. Handläggning är kanske att de har en hög - lägger handen på blanketten - lyfter blanketten, lägger den på skrivbordet, skriver in en kod i databasen som delas med Vägverket - läser igenom ansökan och läkarintyget - kollar i superdatorn efter eventuella förseelser som kan påverka och därefter på ett yrkesmässigt korrekt sätt överväger för och nackdelar med att bevilja körkortstillstånd. Därefter - detta tar några minuter - kryssar de i en ruta i datorstystemet och vips är det godkänt eller ej beviljat.

Detta ska ta fyra veckor. Vissa som ringer till dem får besked direkt att de fått körkortstillstånd beviljat. Andra - oklart varför - får beskedet att det ska ta fyra veckor och att man inte ska ställa frågor innan den perioden har gått. De tredje uppmanar oss att ligga på - bussförare ska skolas, semestervikarier tas fram. Missförstå mig inte - jag tycker det är bra att det görs på ett ordenligt och professionellt sätt, min poäng är nog mest spaningen om att det är byråkratiskt - kanske onödigt tidskrävande...

Tänk om man kunde effektivsera detta - kanske genom en nationell körkortsmyndighet som beviljar tillstånd. Den kan ligga i Piteå eller Sölvesborg, det spelar inte någon större roll, men när du fyller i ditt webbformulär och skriver under med din elektroniska signatur får du direkt besked om att ansökan mottagits. På läkarstationen fyller läkaren i sin version av formuläret direkt i ansökan - rekommenderas/rekommenderas inte. Länsstyrelsen går igenom ansökningarna, de ser alla, men systemet markerar de som är tveksamma. Handläggaren klickar och på en vecka har man fått sitt tillstånd - eller vet om man är i felaktigt tillstånd för att få tillstånd. För faktum är att kraven är rikstäckande - inte länsanknytna. Centralisering är inte alltid av ondo.

Några i kursen har fått körkortstillstånd och tid på vägverket för uppskrivning - dagen efter! Så det är lite ketchupeffekt och jag har lite catchup to do...

Det har gått två och en halv vecka sedan jag lämnade in. Det har känts som en evighet. Men så länge jag inte är i bussen blir denna blogg min färdskrivare... en digital färdskrivare, som används för att spana efter den tid som flytt.

Idag passade jag på att gå och få lite närkontakt med övningsbussarna. De står snällt på plattan och väntar på oss aspiranter. När de inte är ute och kör med kursare som börjat tidigare förstås. Årets bussar är byggda 1990 på Scania i Södertjälje. De är av typen Scania 113 och har två axlar. Dörrarna är 2 + 2 + 1, inte helt ovanligt för den typen av bussar. Motorn är placerad längst bak. Och de saknar våttank i tryckluftsystemet.

Snart hoppas jag komma ut på vägarna med en av dessa skönheter. Nu blir det bara närkontakt av 15:e graden...



Buss 6888 - kanske Ulla-Bellas buss? Folk som gör musik säljer platina, bussar de får patina...



Så här ser hon ut, 6888



Tänk att få sitta där och ratta, gasa, trycka i D för Drive, lägga i Parkeringsbromsen och känna hur den lossar så att de 10600 tonen börjar rulla, hälsa glatt på passagerare och planera körningen... så att man inte kör in på en väg med 6 tons begränsning i axeltrycket... nej just det SL har dispens för det med...

"With great power comes great responsibility", är en replik och tagline till Spiderman 1 (2002, se länk). En mycket bra film förövrigt.

Det kan faktiskt tillämpas inte bara på muterade spindelmän, utan även på mindre muterade, men ändock hängivna busschaufförer. (Aldrig trodde jag att jag skulle börja ett blogginlägg om bussförarutbildning med ett citat från spiderman...) . En buss är stor - längre än många lastbilar. Med D-behörighet får jag rätt att köra hur tunga bussar som helst, så länge de inte har tungt släp tillkopplat.

Vissa kanske tror att utbildningen till busschaufför mest går ut på att köra. Än så länge har det inte varit så. Ingen av deltagarna i min grupp har fått lämplighetstillstånd ännu, det är kö på länsstyrelsen. Men igår hade de kommit fram till dem som lämnat in körkortsansökan den 27:e april. Så nu hoppas jag snart att ett positivt besked dimper ner i brevlådan så att jag får ut och ratta. Just nu är det teoretiskt torrsim.

Tonen på utbildningen är rätt intressant - det handlar inte bara om att bli busschaufför, utan om att skolas in i ett sätt att tänka - där service och ekonomi varvas med ansvar. Som exempel - i måndags på teorilektionen gick vi igenom turbo. Problemet med att stänga av en överbelastad turbo, som gått med 20000 varv per minut, för snabbt exemplfierades med att säga att det blir som smält socker i turbon och att den därefter skär - vilket kostar åtskilliga tusen. I samma andetag nämndes även risken att bli av med jobbet, pga att man misskött utrustningen. Samma sak har nämnts flera gånger tidigare - risken - gör du fel, kör du för snabbt, kan de ta ditt körkort, och du kan bli av med jobbet. Det stämmer ju säkert, men det är intressant hur de trycker på det. Jag vet inte vad min slutsats blir, mer än att de omedvetet eller medvetet försöker prägla in ett sätt att tänka som nog är superviktigt som chaufför. Tänk före, gör sedan. Planera din körning. Planera avstängning av motorer, annars kostar det pengar och blir besvärligt.

Det går att göra många teoretiska kopplingar här, till lärande i yrkeslivet. Och de kopplingarna kommer jag att göra, men inte just här och nu. För med stor kraft följer stort ansvar...

Så var det då dags för lektion 3 - kör- och vilotider. Den sista lektionen som krävs innan man kan börja fundera på att skriva teoriprovet, säger de... Första lekionen var inledning, andra lektionen tog upp vikter och tredje lektionen behandlade kör- och vilotider. Ingen rast, ingen ro - skulle man kunna säga...

Vår ciceron bland vägmärken och regler började med att introducera oss för de nya kör- och vilotidsregler som gäller från den 11:e april i år. Som en tröst kan nämnas att de kommer uppdateras igen till nyår, suck... Men till teoriprov, uppkörning räcker dessa... Insåg precis att Vägverket har gammal info, i varje fall om man googlar fram det. Dock hittade jag en länk som stämmer... och en broschyr. Det som gäller idag är:


Körtid - 9 timmar - max 4,5 timme åt gången åtskilt av 45 min rast. Två gånger per vecka max 10 timmar - vilket ger körtiden 4,5 h + 45 min + 4,5 h + 45 min + 1 h. Denna behöver inte kompenseras.

Dygnsvila minst 11 timmar. Tre gånger per vecka får den förkortas till 9 timmar tre gånger per vecka. Om avbrott gäller att tiden kan delas upp i ett sjok om 3 timmar och ett sjok om 9 timmar. Chauffören får där en timme extra.

Vid pålastning på färja eller dylikt skall tiden som arbete utförs kompenseras i vilotid.


- Vila innebär en period som chauffören har helt till sitt eget förfogande.
- Rast innebär en period när chauffören inte ska utföra annat arbete

För att kunna kallas rast ska den vara minst 15 minuter. För att bli clearad att köra igen - körtid nollas - måste den vara 45 minuter under en 4,5 h period - vilket innebär att uppdelningen 15 + 30 är helt ok. Tydligen måste 30 minuters rasten ligga sist, det nämndes inte på teorilektionen.

Veckovila - 45 timmar, men varannan vecka får den vara 24 timmar. I så fall måste det kompenseras inom utgången av den tredje veckan.

Det bästa är nog att läsa broschyrer och fundera själv. Jag lär återkomma till detta... också.

Dessutom - Det är inte säkert att dessa gäller kollektivtrafik som sker enl. tidtabell och där linjerna är kortare än 50 km från bussens ordinarie stationering... Men det måste läras in till busskortet... Kort sagt: Ingen rast - ingen ro. Eller snarare - om rast - ingen vila. Om vila - ingen rast.

Första veckan på sommarbussföraraspirantprogrammet har varit bra. Det är mycket att läsa, men samtidigt väldigt roligt. Vi ska ju inte ta linjebusskort, utan behörigheten ger oss rätt att transportera levande last - över 9 personer. Det är mycket att lära sig - om bruttovikter, definitioner på linjetrafik, bärighetsklasser och axeltryck. Den första riktiga teorilektionen var väldigt bra - en engagerad lärare som gav fullt av minnesreferenser.

Det som är det viktigaste i bussföraryrket är service. En del av denna service är att köra trafiksäkert. För att köra trafiksäkert med en buss ska man tänka på den som en stor dinosaurie, som tar tid på sig att förflytta sig i sidled. Därför måste körningen planeras. Med tanke på att överhänget är tre meter både fram och bak gäller det att säkerställa att man kommer både framåt och bakåt när man exempelvis ska korsa en järnväg. Tydligen kan låga staket göra att man inte kan svänga - och då fastnar bussen obönhörligen trots att bommmarna är på väg ner. Hade hänt instruktören förra året... Oups tänkte jag, men samtidigt gör det ju att jag lär mig "Planera!".

När vi om några veckor förhoppningsvis (jag lämnade in ansökan om D-kort i torsdags på Länsstyrelsen och det ska inte finnas några hinder som jag känner till, skönt att läkarkontrollen gick bra) sätter oss bakom ratten på skolans övningsbussar är vi inte fordon i linjetrafik. Det innebär att vi inte får köra i linjetrafikfiler eller köra in på ställen där SL-bussar har dispens. De har tydligen dispans mot vikter och infartsförbud överallt, men eftersom det bara gäller linjetrafik ska vi lära oss grunderna. Och det är ju bra - för inte vill jag sitta där i slutänden och vara osäker på vad som gäller. Inte minst eftersom jag kanske har 77 passagerare i bussen, varav 34 sittande...

På lektionen gick vi även igenom vägmärken - några stycken som är viktiga. Exempelvis omkörningsförbud, förbud mot motortrafik och dyl. Det var här teoriläraren sa att man får leda till leda - på en väg med en infartsskylt som är gul med röd kant och runt får du leda cykeln. Till leda.

Busskortet vi får via företaget kommer vara med villkor 78 automat. De har inga manuellt växlade bussar och det är inte så vanligt i linjetrafik. De som kör manuellt är turistbussbolag. Jag avser återkomma till detta - för min efterforskning har visat att det inte är så lätt att veta vad som är automatlåda och vad som är manuell låda, det finns många hybrider.

Angående vikter - det finns allmäna begränsningar i vikten - 18 ton på alla vägar för två axliga fordon. Därutöver finns det en massa tabeller där tillåten vikt grundar sig på avståndet mellan första och sista axeln. I Sverige är vägarna indelade i fyra klasser:

- BK1 som även kallas 10/11,5 19/20 väg
- BK2 som även kallas 10/16 väg
- BK3 som även kallas 8/12 väg
- 6/10 väg som kanske kommer att kallas BK4-väg

Det man som bussförare ska veta är att det begränsade axeltrycket för en axel även medför ett begränsat axeltryck för normal boggi och lång boggi. En boggi är ett axlar som är placerade på ett avstånd på max två meter. Under eller lika med 1,8 kallas normalboggi och mellan 1,8 och 2,0 är långboggi. Exempelvis på en 6/10-väg får du köra med 6 tons axeltryck brutto med enkel axel och 10 ton i boggi. På en BK1 väg är motsvarande begränsning 10/11,5 och 19/20. Det är mest släp som har lång boggi.

Registreringsbeviset anger ofta hur många passagerar du får har med dig för att få köra på de olika vägarna. Varje passagerare är beräknad till 70 kg.

Nåväl, det var lite om vad som togs upp på teorilektionen. Jag passade även på att göra prov - ska fortsätta med det nästa vecka.

Äntligen började det. Var på garaget igår och hämtade ut anställningsbevis - jobba utan lön under utbildningstiden - och fick tid för läkarundersökning. Det känns faktiskt rätt bra att bära hem fem kg litteratur av senaste snitt - får säga att utbildningsmaterialet har ändrats ganska mycket sedan jag tog mitt C-kort 1995. Bara till det bättre - den gamla Tung trafik-boken var klippt och klistrad på tryckeriet. Nu har de layoutat allt på nytt, med nya fräscha illustrationer. Teorilektionen bestod av information om utbildningen:

- Tre - fyra veckor teori, därefter uppskrivning. Det är mycket att läsa - men allt behöver inte läsas till teoriprovet. Jag blev lite förvånad, för på min tid minns jag att de frågade om bromsar även i teorin. Nervositeten och känslan vad jag har gett mig in på egentligen finns där som ett spännande pirr i magen. Samtidigt känns det som att det finns rätt mycket stöd från skolan. Kan sätta sig där närsomhelst och göra teoriövningsporv. Och gruppen verkar bra...

- Om man får lämplighetsintyg börjar körningen utifrån speciella scheman som gör det möjligt att köra buss på alla tänkbara tidpunkter, för att få så mycket erfarenhet av olika trafiksituationer som möjligt.

- Uppkörningen består av tre moment - säkerhetskontroll, funktionsbeskrivning och uppkörning.

Jag upptäckte senare på dagen att jag har en kontakt i vänskapskretsen som jobbar på det garage jag ska jobba på - Söderhallen. Så jag frågade genast om jag kunde följa med och åka - vilket inte var några problem som helst. Fick en massa tips.

Trots allt - detta är en positiv erfarenhet. En hel del jobb, men jag tror att det är utvecklande. Nu ska jag läsa om vägmärken och repetera B-teori. Äntligen på väg!

Att vara intresserad av bussar är ett något udda intresse. Ändå är jag inte ensam i världen om att gilla stora fordon. Lastbil har jag kört. Det är något visst när snabblossningsventilen pyser ut luften efter ett mjukt och skönt stopp vid rödljus, eller när turbon i den gamla Scania L50:an i försvaret tjuter förnöjt vid acceleration. Okej - det var visst 12 år sedan, men L50:n från 1972 rullar kanske fortfarande - någonstans i Sverige...

Lastbil har jag kört - men buss! Det har jag bara vågat dröma om! Passageraransvar. Svepyta. Det är annat än hushållssopor och vapenfett.

Men nu har jag tagit ett beslut - jag ska lära mig köra buss. Dessutom ska jag om allt går vägen jobba som bussförare en sommar i Stockholm. Eftersom mitt beslut är grundat på en massa olika saker, där informationssökning på internet var en, insåg jag att det behövs en blogg som ger en nyanserad bild av hur det är att gå på företagsförlagd utbildning och där det finns reflektioner om hur det går till att ta busskort. Detta är en sådan blogg.

Det finns andra bloggar som handlar om liknande saker - om sommarbarn som kör i SL-trafiken. Dessa har jag haft stor nytta av. Jag kommer därför troligen länka dessa senare.

Som i alla lärprojekt kan denna blogg falla platt som en pannkaka när som helst. jag är antagen till skolan, men nu gäller det att ta busskort. Missar jag är risken stor att jag får avbryta utbildningen, och stänga bloggen. Så håll tummarna och följ mitt drömförverkligande från B-behörighet till D-yrkesstolthet.


Buss på!

Mårten