När jag berättat att jag ska köra i Stockholms innerstad är det många som undrat lite över ledvagnarna. De är stora och långa, är det inte supersvårt att köra dessa i stadstrafik? Jag har sagt att busschaufförer säger att det faktiskt är ganska smidigt med ledvagnar, eftersom axel-avståndet är kortare än på en normal-vagn (5 m mot 6 m). Samtidigt har jag själv imponerats av förarna när de svänger in på Smålandsgatan mot Norrmalmstorg med en ledvagn. Efter att ha klarat av den sista av kortvagnslinjerna, 74:an, var det så dags för ledbuss. Det var alltså inte utan fjärilar i magen som jag i torsdags kom till Söderhallen och förväntansfullt satte mig för att vänta på kommande aktiviteter.

Söderhallen har 50 stycken ledvagnar, fördelat på första generationen Volvo med biogas från 2004, MAN med biogas från 2005 och Volvo från 2005. Den andra generationens Volvo, som visas i föregående inlägg, är från 2006/2007. Första dagen ägnades helt åt den nya Volvon, 7500. Den kostar 3,8 miljoner i inköp och har en totalvikt på 28 ton. Instruktören körde ut den ur hallen och därefter fick jag sätta mig och ställa in speglar och stol. Instrumenteringen är mycket smäcker, men samtidigt väldigt olik tidigare stadsbussar. Den påminner mer om en turistbuss, med en massa olika knappar för allt.


Bildtext 1: Instrumentbrädan med färddator.

Bild 2: Ratten omges av två vingar. Inga knappar finns placerade till vänster, där knappar traditionellt brukar vara placerade för öppning av dörrar. Märk klistermärke med varning för höjd. Bussen är 3,4 m och enl. lag ska det då finnas en lapp som informerar föraren om detta. Bredden är 2,55.


Bild 3: Vänster vinge. Inställningar för klimat och ljus. Bussen har farthållare som styrs med blinkers-reglaget. Bredvid instrumentbrädan är stereo och den digitala färdskrivaren placerade.

Bild 4: Höger vinge - Här styrs växelvalet (R, N och D). Växellådan har 6-växlar. Här finns även knappar för att kontrollera dörrarna. Den med plast övertäckta saken som är monterad till höger är ACCESS-systemets läsare. Access är det nya biljettsystem som kommer att introduceras vid nyår, som ersättning till den tillfälliga lösning i form av stämpel som SL använt sedan 70-talet.


Stolen går att ställa in som alla andra stolar. Det som är nytt med den här bussen är att jag genom att trycka på en pedal kan justera inte bara ratten utan även vingarna som omger den. Jag hittar en bra körställning och eftersom det är första gången för mig, får jag äran att köra det första varvet. Instruktören säger att när "bälgen" är vid hindret ska jag svänga. Detta är en skillnad mot kortbussarna där man ska svänga när bakre axeln är vid hindret. Dessutom får jag rådet att vara ungefär 50 cm från hindret, för att släpet ska följa med så bra som möjligt. Första svängen är lite obehaglig, innan jag vet hur bussen beter sig, men det visar sig att släpet följer snällt i första delens spår. Bussen är av pusher-typ - vilket innebär att den skjuter på med bakdelen istället för att bakdelen dras med. Detta gör att bakersta axeln är fast och därmed beter sig bussen ungefär som en normalbuss. Den går ut ungefär 50 cm vid fullt rattutslag, inte 1,50 m som bussar med svängande bakaxel tenderar att göra.

Kör ett varv runt gården och svänger. Får därefter backa och det var svårt. Små rattrörelser i kombination med att det är fördröjning innan något händer med släpet gör det lite frustrerande. Viker för mycket så att backbromsarna slår till. Kör fram genom att hålla in knappen för vikbroms, annars hade inte bussen rört sig en meter. Försöker några gånger till, men det går inte så bra - även om jag förstår mer och mer om hur bussen beter sig. Instruktören säger att backning inte så vanligt, så vi kan börja köra. Kör ner runt kvarteret. Måste ta ut första högersvängen lite, men svänger när klacken är vid bälgen och då går släpet fritt från trottoaren. Vänster i nästa korsning, inga problem. Likaledes i resterande korsningar. Drar sedan iväg mot 4:ans starthållplats - Gullmarsplan.

Instruktören säger att det går bra och frågar mig om jag vet varför. Hon säger att det går bra för att jag kör så lugnt. Kommer fram till Gullmarsplan och svänger runt. Får reda på att vi har toaletter som delas med Veolia. Kör sedan 4:ans linje. Inga direkta svårigheter, det är en relativt rak linje med få svängar och tipset att svänga när bälgen är vid hindret fungerar utmärkt. Bussen känns faktiskt kortare, även om den är längre - går att smita in på en gata och sedan bara ta det lugnt så att släpet följer med. Vid Fridhemsplan går bussen över en gata och stannar på motsatt sida, men det går bra. Vid S:t Eriksplan är det en korsning där jag måste vara uppmärksam på cyklister, samt ta ut svängen. Även det går bra. Går sedan in i bussfil och kör rakt fram på Odengatan ända upp till Valhallavägen, där jag tar höger. Kör bort nästan till slutet av den gatan innan jag svänger upp till höger. "Perfekt", säger instruktören när jag stannar vid en hållplats som ligger direkt efter svängen. "Hade inte kunnat göra det bättre själv".

Startar från hållplatsen och svänger sedan in på Karlavägen vid Garnisonen. Ändhållplats. Första turen gick bra. Efter lunch kör vi 3:an och det går också bra även om jag kommer för nära några skyltar med släpet. Vänstersvängar är inga problem där går det att köra som med en vanlig buss, det är vid högersvängar jag ska köra med bälgen som riktmärke.

Igår var jag ute med en äldre variant av samma modell och den var lite svårare, men inte på grund av längden - utan snarare pga av att bromsen tog mycket senare. Nästan så att jag funderade på varför det var så, eller om det var onormalt. Förövrigt en helt okej körupplevelse. Lite enklare inredning, inte lika innovativ. För dem som åker en kortare sträcka, vilket är syftet med dessa bussar, är det säkert helt okej. Vi körde bussen på linje 2 och linje 3. Jag körde på hemvägen, vilket innebar att  jag fick göra högersvängen vid S:t Eriksplan - in på Odengatan (linje 3). Det gick bra och av en händelse satt min andre instruktör som förare i en av de nya Volvobussarna som vi mötte. Han hälsade och applåderade. Jag hälsade allt vad jag kunde.

På måndag är det sista linjeutbildningsdagen - sedan släpper linjeutbildningen mig och det är dags för handledda tjänster. Måndagen kommer ägnas åt den tredje ledvagnstypen - MAN. Ska även försöka repetera 53:an, det är väl den linje jag har minst pejl på just nu. Fast då ställer vi nog ledvagnen på Söderhallen...