Ersättningstrafik dag 2: Saltsjö-, Tvär-, Nockeby- och Lidingöbanan
Andra dagen på ersättningstrafikutbildningen handlade om spårvägar. Vi började med Saltsjöbanan. Körde gamla vägen förbi Nacka Forum. Svängde mot Fisksätra - gamla vägen. Oj vad fint det var. En riktig höjdare. I varje fall på sommaren. Vintertid är den nog inte rolig med buss... Blev förevisade hur man kör i Fisksätra - alla ersättningsbussar kör åt samma håll oberoende om de ska mot stan eller ut mot Saltsjöbaden. Det var lite svårt att komma ihåg alla varianter, men vi körde runt flera gånger, även om det var olika linjer, så jag tror att jag kommer ihåg.
Efter Saltsjöbaden tommade vi till Sickla Udde. Detta var verkligen hemtrakter för mig, både 74:an och 96:an kör ju genom Hammarbysjöstad. Fast Tvärbanan går ju upp till Gullmarsplan, så vi körde under Nynäsvägen upp i terminlen. Instruktören berättade om en ledbussförare som hamnat för nära ett staket. Trångt. Körde ut mot Globen och bort mot Årsta. Svängde höger in på en liten lokal gata sedan bort mot Årstadal - förbi Busslinks huvudkontor där vi stannade en stund eftersom instruktören hade ett ärende dit. Fortsatte mot Liljeholmen, Gröndal, Essingeöarna och bort till Alvik. Lite rörig körväg, men relativt logiskt om man vet hur stationerna ligger i förhållande till varandra. Fick köra Essingeleden en kort bit.
Nockebybanan nästa. Jag tar över. Ut från Alviks busstation, bort till korsningen. Väljer högerfil, ska vänster, men en bil blir stressad och tränger sig före mig ut mot höger. Det gick bra, och jag såg den. Fortsätter svänger runt och in på vägen vid macken. Raka spåret. Enda svårigheten som jag minns är en fyrvägskorsning där jag skulle svänga vänster. Kommer fram till Nockeby och vänder. Stannar och letar lunchställe. Hittar inget så vi kör vidare. Jag glömmer vilket vi håll vi kom ifrån och håller på att köra fel - får backa några meter - men har hjälp av instruktören. Kommer tillbaka till Alvik. Lunch.
Efter lunchen kör min kollega bussen till Lidingö. Vi tommar via Odenplan och Östra station. Ropsten. Hållplatsen ligger nedanför entrén till Lidingöbanan. Jag är ganska bekant vid Lidingö, så jag hänger med bra i svängarna. Kör Baggeby. Ner till AGA. Vänder runt. Ut från området. Bort till Kottlasjön, genom Brevik, ut mot Gåshaga. Inte ner till Gåshaga brygga, för där kan vi inte vända med buss. Tomkörning tillbaka till Hornsberg.
Att köra ersättningstrafik för spårbunden trafik kommer att bli spännande. Det var många linjer att lära sig på relativt kort tid. Det var helt klart lättare att lära sig ersättningstrafiken på de ställen jag varit tidigare - som Saltsjöbaden, Solsidan, Hammarbysjöstad och Lidingö, än delarna från Liljeholmen och Bromma. Nu är det bara att vänta. En vacker dag blir jag kanske kommenderad till Nockeby eller Kårsta. Eller en dimmig vinterdag. Det kan bli spännande...
En boggibusserfarenhet rikare - gott om plats på oväntade ställen, snålt där man minst anar det
Tar emot 7516 på Sergels torg. Det är torsdag innan midsommarafton, mitt på förmiddagen. Inga nyheter, säger föraren och vi säger adjö. Jag har sett fram emot det här. För första gången ska jag få köra boggi på 69:an - riktning Fridhemsplan. Jag är lite spänd inför utmaningen, har sett svängen från Hantverkargatan in på John Ericssongatan och det verkar inte vara många decimetrar tillgodo för bakre överhänget. Nåväl, jag stänger dörrarna och lossar handbromsen.
Kollar spegel och "felspegel", den motsatta spegeln mot det håll man svänger, och ser till att inga glasskurer eller kvarvarande valstugor slås omkull. Bakre axeln är låst, så det går bra. Kör förbi centralen, svänger vid Rådhuset. Svänger höger in på Hantverkargatan. Går bra. Boggibussen är otroligt smidig och jag har bra koll med videokamerorna som filmar bussens sidor. Förbereder mig för vänstersväng vid John Ericssonsgatan. Lägger mig i mitten av gatan för säkerhetsskull och svänger. Behöver inte ta ut fullt rattutslag, så det går bra. Höger Pontonjärgatan. Snabb vänster - följer gatan. Oups. Vad är detta. Hinder framför mig. En stor mobilkran. Två personer till vänster, en snett framför och en på trottoaren. På höger sida står en skåbil. Jag riktigt känner hur marginalerna rinner ifrån mig, detta blir tight. Det verkar som att den uniformerade vakten, som nog är p-vakt, vill använda min boggibuss som fotomodell för att dokumentera den onödigt trånga situationen. Jag stannar helt. Måttar med framdelen för att se om jag ens kommer igenom. På vänster sida mobilkransstödben. På höger sida skåpbil. Jag går så nära stödbenen jag vågar, det är avspärrat med band. Får bekräftelse från mobilkranföraren att det går bra och jag tackar samtidigt som jag kollar högerspegeln. Går fritt, men inte är det överdrivet med plats. Tänker att RTL säkert känner till problemet, så jag fortsätter till Fridhemsplan och gör en spetsvändning.
Får parera för en sopmaskin som kör på trottoaren, den blockerar bakdörrarna. Alla kommer av och fem personer går på. Kör vidare. Höger Karlsviksvägen. Förbereder den svåra svängen som min instruktör på Busslinkskolan pratade om - in på Pontonjärgatan, vänster. Går utan problem. Skåpbilen flyttar sig samtidigt som jag närmar mig. Ser boten på vindrutan. Glider förbi. Mobilkranföraren förbereder sig för arbetet. Vänster på Pilgatan. Folk går på. Kör fram till Hantverkargatan. En stor skåpbil svänger in precis när jag blockerat vägen. En sådan manöver hade fungerat om jag varit personbil, nu blockerar den svängen för bakre överhänget - vi låser varandra skulle man kunna säga. Jag kör fram så långt jag vågar och skåpbilen kommer förbi, varpå jag svänger höger in på Hantverkargatan. Bussen skär lite mer än jag tänkt, men ingen fara.
Resten av färden går bra. Vänder vid Kaknästornet. Får frågor om jag är försenad, om vi bara kör var fjärde buss, blir kallad idiot av en resenär som väntat, trots att jag är i tid ("idioter", säger han när han gått förbi mig, och jag sagt att det är mycket trafik på stan). Take one for the team, tänker jag. Kör vidare. En biogasboggibusserfarenhet rikare. Det är gott om plats på oväntade ställen, snålt där man minst anar det.
Kollar spegel och "felspegel", den motsatta spegeln mot det håll man svänger, och ser till att inga glasskurer eller kvarvarande valstugor slås omkull. Bakre axeln är låst, så det går bra. Kör förbi centralen, svänger vid Rådhuset. Svänger höger in på Hantverkargatan. Går bra. Boggibussen är otroligt smidig och jag har bra koll med videokamerorna som filmar bussens sidor. Förbereder mig för vänstersväng vid John Ericssonsgatan. Lägger mig i mitten av gatan för säkerhetsskull och svänger. Behöver inte ta ut fullt rattutslag, så det går bra. Höger Pontonjärgatan. Snabb vänster - följer gatan. Oups. Vad är detta. Hinder framför mig. En stor mobilkran. Två personer till vänster, en snett framför och en på trottoaren. På höger sida står en skåbil. Jag riktigt känner hur marginalerna rinner ifrån mig, detta blir tight. Det verkar som att den uniformerade vakten, som nog är p-vakt, vill använda min boggibuss som fotomodell för att dokumentera den onödigt trånga situationen. Jag stannar helt. Måttar med framdelen för att se om jag ens kommer igenom. På vänster sida mobilkransstödben. På höger sida skåpbil. Jag går så nära stödbenen jag vågar, det är avspärrat med band. Får bekräftelse från mobilkranföraren att det går bra och jag tackar samtidigt som jag kollar högerspegeln. Går fritt, men inte är det överdrivet med plats. Tänker att RTL säkert känner till problemet, så jag fortsätter till Fridhemsplan och gör en spetsvändning.
Får parera för en sopmaskin som kör på trottoaren, den blockerar bakdörrarna. Alla kommer av och fem personer går på. Kör vidare. Höger Karlsviksvägen. Förbereder den svåra svängen som min instruktör på Busslinkskolan pratade om - in på Pontonjärgatan, vänster. Går utan problem. Skåpbilen flyttar sig samtidigt som jag närmar mig. Ser boten på vindrutan. Glider förbi. Mobilkranföraren förbereder sig för arbetet. Vänster på Pilgatan. Folk går på. Kör fram till Hantverkargatan. En stor skåpbil svänger in precis när jag blockerat vägen. En sådan manöver hade fungerat om jag varit personbil, nu blockerar den svängen för bakre överhänget - vi låser varandra skulle man kunna säga. Jag kör fram så långt jag vågar och skåpbilen kommer förbi, varpå jag svänger höger in på Hantverkargatan. Bussen skär lite mer än jag tänkt, men ingen fara.
Resten av färden går bra. Vänder vid Kaknästornet. Får frågor om jag är försenad, om vi bara kör var fjärde buss, blir kallad idiot av en resenär som väntat, trots att jag är i tid ("idioter", säger han när han gått förbi mig, och jag sagt att det är mycket trafik på stan). Take one for the team, tänker jag. Kör vidare. En biogasboggibusserfarenhet rikare. Det är gott om plats på oväntade ställen, snålt där man minst anar det.
Vårt jobb är att försöka fixa när klockan går fel
Stannar 5149 på Djurgården. Dagen innan midsommarafton och kl är 0749. Kör riktning Norrmalmstorg. En äldre dam går ombord.
- God morgon, säger hon.
- God morgon, säger jag.
- Hinner vi till Cityterminalen till 06.50? Jag ska med bussen till Ålandsbåten.
- Hmm, klockan är nästan 06.50 nu, så det blir kanske svårt, svarar jag och kollar för säkerhetsskull på BussPC:n trots att jag vet att jag kört 06.46 från Waldermarsudde.
- Det är hon inte, säger damen... det kan den inte vara... kolla ditt arbetsur...
Jag har inget armbandsur på mig, så jag tar upp min mobil.
- Min mobil visar också 06.50, säger jag
- Jaha, okej... min klocka... den gick rätt igår...
- När går bussen och varifrån?
- Den går 07.10 från Cityterminalen... Hinner vi? Annars får jag ta en taxi...
- Vi kan hinna, jag ska få avlösning men står det en förare där, så går det nog snabbt. Jag tror att Busslink kör, jag kan se om jag kan få dem att hålla bussen
- Det är ju typiskt att klockan ska sacka när man ska iväg...
- Så är det ibland, säger jag och kollar att det inte kommer någon bil från vänster i korsningen Djurgårdsbron/Strandvägen
Jag stänger dörrarna och vi rullar iväg. Det flyter på ganska bra mot Norrmalmstorg. Jag anropar RTL. Kommer till Sergels torg, lite mer folk åker nu. 07.58. Föraren står och väntar. Jag informerar henne om resenären som ska försöka hinna med Kappelskärbussen och att jag anropat RTL, men att de inte svarat. De svarar och jag önskar damen lycka till. Går av.
Senare på Slussen träffar jag busschauffören som avlöste mig.
- Det kan vara svårt för RTL att få tag på bussföraren och så, jag vet inte om hon hann...
- Nej, men jag kände att det var värt att försöka i varje fall...
- Ja, det är rätt. Vi får försöka, det är ju vårt jobb.
Jag hoppas att damen hann i tid. Det är vårt jobb att försöka få en smidig trafik. Att köra säkert. Att... försöka fixa när klockan går fel...
- God morgon, säger hon.
- God morgon, säger jag.
- Hinner vi till Cityterminalen till 06.50? Jag ska med bussen till Ålandsbåten.
- Hmm, klockan är nästan 06.50 nu, så det blir kanske svårt, svarar jag och kollar för säkerhetsskull på BussPC:n trots att jag vet att jag kört 06.46 från Waldermarsudde.
- Det är hon inte, säger damen... det kan den inte vara... kolla ditt arbetsur...
Jag har inget armbandsur på mig, så jag tar upp min mobil.
- Min mobil visar också 06.50, säger jag
- Jaha, okej... min klocka... den gick rätt igår...
- När går bussen och varifrån?
- Den går 07.10 från Cityterminalen... Hinner vi? Annars får jag ta en taxi...
- Vi kan hinna, jag ska få avlösning men står det en förare där, så går det nog snabbt. Jag tror att Busslink kör, jag kan se om jag kan få dem att hålla bussen
- Det är ju typiskt att klockan ska sacka när man ska iväg...
- Så är det ibland, säger jag och kollar att det inte kommer någon bil från vänster i korsningen Djurgårdsbron/Strandvägen
Jag stänger dörrarna och vi rullar iväg. Det flyter på ganska bra mot Norrmalmstorg. Jag anropar RTL. Kommer till Sergels torg, lite mer folk åker nu. 07.58. Föraren står och väntar. Jag informerar henne om resenären som ska försöka hinna med Kappelskärbussen och att jag anropat RTL, men att de inte svarat. De svarar och jag önskar damen lycka till. Går av.
Senare på Slussen träffar jag busschauffören som avlöste mig.
- Det kan vara svårt för RTL att få tag på bussföraren och så, jag vet inte om hon hann...
- Nej, men jag kände att det var värt att försöka i varje fall...
- Ja, det är rätt. Vi får försöka, det är ju vårt jobb.
Jag hoppas att damen hann i tid. Det är vårt jobb att försöka få en smidig trafik. Att köra säkert. Att... försöka fixa när klockan går fel...
Sommartidtabell - sommar på riktigt
Nu har SL gått över till sommartidtabell. Jag vet inte exakt hur trafiken påverkas, men av erfarenhet vet jag att det brukar stå många bussar i hallen även på morgonen - något som är ovanligt i vintertidtabelltider... Med sommartidtabellen kommer vägarbeten.
Som traditionen bjuder är 59:ans körväg omlagd pga Centralbroarbete. Bara två somrar kvar, inräknat denna, sedan ska renoveringen vara klar. Förra året var det omfattande trafikkaos inte minst på Katarinavägen, förhoppningsvis kan det nya kollektivkörfältet bidra till att några fler bussar kommer i tid.
Men - sommratidtabell. Sommar på riktigt.
Rätt som det var blev det fel
Nationaldag. Massvis med folk. TV-sändning från Skeppsbron. Folk går som om de ägde vägen, hoppar ut framför bussar. Går där det inte finns några marginaler som helst för bussarna att väja. Spännande. Alltför spännande. Efter en kort paus, naggades i kanten eftersom tvåan jag körde var fullsatt, blev exakt 10 minuter, tar jag emot en 55:a riktning Hjorthagen. Jag kör försiktigt förbi Räntmästartrappan, fortsätter in på Skeppsbron, ser hur minustiden ökar. Kan köra in lite på slutet, öde på Birger Jarlsgatan. Spetsvändning Hjorthagen och avgår med några minuters försening som vid Norrmalmstorg ökat till 16 minuter. Min teori är att tvåan går oregelbundet, kändes som att jag är ensambuss på Skeppsbron med folkanstormning som följd. Arga blickar från stamresenärerna på Slussen - 16 minuter är 16 minuter för mycket, oavsett trafik- och passagerarläge.
Kör vidare mot Mariatorget och Södra station. Svänger mot Medborgplatsen, in mot Åsötorget. Bra, jag brukar kunna glömma den svängen ibland - men nu körde jag rätt. Kommer fram till hållplats Åsötorget. Vad nu. Hinder i vägen. Vändplan. Aj, då. Jag anropar RTL och informerar passagerarna om att jag missat en omläggning av 55:an. Operatören på RTL bekräftar det - skulle ha kört som en 43:a och sedan en bit på 74:an på Ringvägen. Jag minns att jag såg omläggningen för två veckor sedan, och har även sett den på anslagstavlan, men glömt den helt. Den började dagen efer min ordinarie söndag. Jag beklagar för operatören, men hon säger att det är sådant som händer och frågar om jag kan köra den väg vi hade som omläggning i vintras. Njet. Det är avstängt på ett effektivt sätt. Att vända går dock, informerar jag henne om. Avslutar samtalet och får hjälp av en snäll resenär att hålla utkik bakåt. Några passagerare passar på att gå av, det var ju rätt körväg - i vanliga fall.
Långsamt bakåt... Koll i spegeln. Fritt för fronten, inte en cm i onödan. Öppnar dörren. Mannen som hjälpt mig hålla utkik bakåt går in igen.
- Du har två meter till, säger han
- Tack för hjälpen, jag kommer runt nu - vill inte backa för mycket, de blir så långa då, säger jag och lägger i D
Jag minns omläggningen så väl. Och inga konstigheter alls när jag väl är på banan. BussPC:n visar -22 vid Skanstull. Skulle avgå som 66:a, men Flexen kommer förbi min avlösare av en händelse och täcker den avgången. Jag får en sur blick från en äldre dam, en stammis på linjen - tolkar jag det som, jag ber om ursäkt, men hon verkar inte höra. 10 minuter efter min avtid löses jag av. Föraren som tar över säger att han kör de passagerare jag har ombord dit de vill och tommar sedan till Reimersholme. Professionell improvisation.
Vad ska man säga - det var ju rätt från början. Rätt som det var, blev det fel...
Kårsta - så svårt att jag kommer minnas det?
Kör vidare mot Kårsta med 4758. Jag kör till Täby Kyrkby och vidare till Vallentuna. Snirklar mig igenom Ormsta, på vägar jag tidigare kört fel på med personbil. Jag får köra till Lindholmen där vi tar en paus. Därefter tar min hornsbergskollega över. Vägarna blir mindre och mindre. Till slut känns det som gamla grusvägar som fått asfalt på sig. Igenom konstig korsning i Torsholma, hålla mot Kårsta, men köra till Ekbacken. Roslagens försommarskönhet omsluter den smala vägen - vi stadsbussförare är på landet - exotiskt...
OmniLinken tuffar på bra, går fint. Vi får en massa råd och tips av instruktören, men jag är bortkollrad sedan ett tag - skriver upp stolpar på vägbeskrivningen. "Snabb höger, därefter vänster". "Över järnvägen, sedan hållplats". "Högtalaranläggning fungerar inte, tuta och vänta på passagerare".
Kommer till Kårsta. Vi ska köra en lite längre runda för att undvika en backe. Stannar vid stationen. Pitoreskt. Lantlig doft. Långt från stressade resenärer vid Oden- eller Stureplan. Efter en kort paus kör vi vidare, vänder tillbaka. Den här gången hänger jag med mer i svängarna och på pappret. Vid Ekbacken berättar instruktören att man ska stanna innan backen på vintern - och passagerarna känner till det. Första gången hade han missat det och fått höra att han inte skulle komma upp osv, men hade lyckats ändå.
När jag kom hem tittade jag på Eniro.com och Hitta.se och tänkte igenom hur vi hade kört. Det var riktigt svårt att följa med i beskrivningen och behålla bilden av vad man var någonstans, men kartan underlättade. Kopierade in kartan i ett bildbehandlingsprogram och skrev minnesanteckningar (se min karta nedan) .Så jag tänkte ha med mig både vägbeskrinvning och kartutskrift med kommenterar i min bussväska i framtiden. Det var så svårt att hitta till Kårsta, att jag nog kommer minnas vägen bara därför?
Bildtext: Vägen till Kårsta är så svår att jag kommer minnas den - med hjälp av vägbeskrivning och kommenterad karta
I förseningens tecken - från minus 28 till nolltid på sju minuter
28 minuter sen till avlösning. Efter en snabb paus - 10 minuter är inte mycket ibland - letar jag upp mitt block, 827 med 7520, på Sergels torg. Bussen står parkererad vid hållplatsen. Öppnar upp, går in. Ser att bussPC:n står på 14.00 och klockan är nu 15.52. Kanske fler än jag som missat de block vi skulle ha, troligen. Startar upp. Lossar p-bromsen efter att jag stängt dörren, vis av glasskioskincidenten och det jag lärt mig av den öppnar jag dörren igen innan jag kör ut. Ända sättet att aktivera låsningen av bakaxeln... Fast i det här fallet hade jag inte behövt, tar en nätt sväng ut från hållplatsen. Inga konstigheter.
Glider framåt och anropar RTL, frågar var jag ska gå i trafik:
- Har du några passagerare, frågar operatören
- Nej, jag skyltade inte upp
- Bra, jag ska tänka ett tag... Var skulle du vara nu?
- Avgång Tomteboda, svarar jag efter att ha kollat tjänstespecen
- Okej... Gör så här - ta Torsgatan, kör till Vasaparken och gå i trafik där
- Uppfattat, kan jag svänga på Odengatan eller ska jag ta Karlsbergsvägen?
- Hmm, jag är inte riktigt säker på rak arm. Sväng på Odengatan.
- Okej, jag svänger på Odengatan
- Bra, då säger jag klart slut
Kör Vasagatan, in på Torsgatan. Bussen går som en klocka. Svänger vid S:t Eriksplan. Kollar ordentligt och kommer på att jag inte behöver ta fullt rattutslag. Svänger försiktigt och kollar vänster spegel och monitor, samt höger dito. Inga problem. Bakändan håller sig i filen. Kör till Dalagatan. Går i trafik strax innan och bussen skyltas upp 47 Waldermarsudde. Svänger. Lite ovan sväng, en kollega kollar frågande på mig - ser ut att tänka varför jag kommer med 47:an på Odengatan, en sådan felkörning är inte direkt logisk? Fullföljer svängen utan problem, får utnyttja returratt och överhäng men går fritt. Får "Uppfattat, tack" tillbaka från RTL.
Ligger i fas. +/- 0-tid. En boggibusserfarenhet rikare - lyckade svängar in på Odengatan och Torsgatan. Från minus 28 till nolltid på sju minuter.
Flakåkning och studentfirande - trafikaos med andra ord
- Det är lugnare i år än det brukar vara, säger min kollega i pauslokalen på Sergels torg
- Jag såg hur de lövade några bilar, stora lastbilar, vid Tjärhovsplan, så det kommer kanske senare
- Ja, det har du rätt i.
En stund senare går jag iväg till 59:ans hållplats. De vita scaniorna med gula flak glider förbi med glada, öl-drickande och -kastande studenter. Jag ställer mig lite diskret bakom busskuren, för att undvika att lukta öl om kläderna resten av passet. Min 59:a kommer några minuter sent. Går på. En passagerare som går på frågar hur långt det tar till Haga Södra och jag kollar snabbt i tjänstespecen och på BussPC:n. "Är sex minuter sen nu, om allt flyter är vi där ungefär 14.25", säger jag. Stänger dörrar. Kollar backspegeln. Glider ut efter att ha lossat p-bromsen. Iväg.
I snigelfart. Fem minuter till 47:ans hållplats. Ytterligare fem minuter till nästa rödljus. BussPC:ns räknare informerar glatt om att jag ligger -17 när jag kommer till Hötorget. Orsak - flakåkande studenter och lastbilar som töms på folk mitt i rondellen. Folk har överseende. Jag tycker det är kul att se de glada studenterna. Lyckas hålla 50 sista biten och spetsvänder vid Karolinska. Minustiden minskar några minuter. Ett par äldre män frågar om det hänt något speciellt. Informerar om studentfirandet. "Jaha, för trean kom inte alls", säger en av dem. "Den är också försenad", säger jag.
Kommer till Handelshögskolan. Stopp igen. Jag säger till passagerarna att det nog går snabbare med T-bana. Några går av, men några nya går på. Kryper iväg. En diplomatbil släpper inte ut mig. Jag släpper den. Jämsides med en lastbil. Har mitt förarfönster öppet. Stänger det när jag ser att öl kastas mot bussen.
Så här fortsätter det upp till Sergels torg. Några meter dit, några hit. Jag ser hur minustiden ökar. Till slut är jag framme vid Sergels torg och släpper av passagerarna. Kör vidare till Centralen och de sista går av. Vänder och avgår 28 minuter minus från Centralen. Min avlösare står tappert och väntar vid Sergels torg. Vi hälsar.
- Ja, det är mycket folk. Men bussen går jättebra.
- Vad bra att bussen går bra, ja det är verkligen mycket trafik.
- Kaos, säger jag
- Ja, verkligen
Jag går av och lämnar bussen. Släpper förseningen. Tänker att det trots allt är kul med nybakade studenter - minns själv när jag åkte flak på en vit Scania efter studenten - Trelleborg - Höllviken i 90 km/h. Åkte bara en bit, sedan fuskåkte jag i hytten, lite väl riskabelt på flaket kanske... Längesedan. Några av dagens studenter kanske blir busschaufförer så småningom.
10 minuters paus innan det är dags att leta reda på nästa block, som skulle ha avgått med mig som förare för 10 minuter sedan. Flakåkning och studentfirande - trafikaos med andra ord.
Ersättningstrafikutbildning - Roslagsbanan, Näsbypark
Rullar iväg i 4758, en Scania Omnilink, tillsammans med mina fem kollegor en lagom tidig vårmorgon. Bussen har gått i trafik och var några minuter sen in till Hornsberg, men vi har gott om tid. Första anhalten blir Östra station, där ersättningsbussen avgår från bortre hörnet. Kör sedan bort mot Frescati och Danderyd, där vi svänger mot Djursholms Ösby. Första linjen som vi får köra är Näsbypark. Jag känner igen delar av linjesträckningen från övningskörningstiden - ganska trångt, särskilt vid möte med 24-meters ekipage i korsningar.
Kör bort mot en golfbana. Följer anvisningar, jag står där framme och läser - som en kartläsare utan karta. Efter en smal kurvig väg kommer vi fram till Näsbypark. Vänster i rondell. Stannar. Vänder vid ålderdomshem. Förarbyte. Jag tar över. Kör mot Djursholms Ösby. Den kurviga vägen går ganska bra, får tips och råd från mina kollegor om hur jag ska ligga i kurvorna. Svänger på rätt ställen, men känner mig lite bortkollrad - många vänster- och högersvängar gör att jag tappar översikten om var jag befinner mig. Till slut kommer vi tillbaka till Djursholms Ösby där linjerna delar sig. Jag lägger i p-bromsen och lyssnar på instruktörens råd om nästa linje - Kårsta.
Det var första gången jag körde Scania OmniLink. Den gick bra, lite annorlunda än OmniCity. Den går mjukare. Växlar jttefint. Instrumenteringen är stilren. Bussen har den nya förarstolen, som även finns i biogasboggibussarna.
Lossar p-bromsen. Rullar. Kårsta nästa.
Kör bort mot en golfbana. Följer anvisningar, jag står där framme och läser - som en kartläsare utan karta. Efter en smal kurvig väg kommer vi fram till Näsbypark. Vänster i rondell. Stannar. Vänder vid ålderdomshem. Förarbyte. Jag tar över. Kör mot Djursholms Ösby. Den kurviga vägen går ganska bra, får tips och råd från mina kollegor om hur jag ska ligga i kurvorna. Svänger på rätt ställen, men känner mig lite bortkollrad - många vänster- och högersvängar gör att jag tappar översikten om var jag befinner mig. Till slut kommer vi tillbaka till Djursholms Ösby där linjerna delar sig. Jag lägger i p-bromsen och lyssnar på instruktörens råd om nästa linje - Kårsta.
Det var första gången jag körde Scania OmniLink. Den gick bra, lite annorlunda än OmniCity. Den går mjukare. Växlar jttefint. Instrumenteringen är stilren. Bussen har den nya förarstolen, som även finns i biogasboggibussarna.
Lossar p-bromsen. Rullar. Kårsta nästa.
