"SL en del av Stockholmsbilden" - vila mer angeläget än högre lön?

Runt 50 minuter tills vi vet om det blir busstrejk. Det ser inte ljust ut, det är stor sannolikhet att det blir strejk. I helgen när jag passade på att vila mig lite i företagets massagefåtölj såg jag en tavla från 1985 med en massa bussar. Tog lite foton på den, eftersom nostalginerven kom igång. En väldigt massa bussar är det. Texten lyder "SL en del av  Stockholmbilden".



Bildtext: Jag undrade först vilken gata bilden föreställer. När jag tittade lite mer noggrant tycker jag mig känna igen vyn från förarplatsen på trean, riktning SÖS. Hantverkargatan är mitt förslag... (kan ha fel, men det finns bara ett Stadshus i Stockholm?)


Storstockholms lokaltrafiks VD gick i torsdags ut med en önskan om att vissa områden som saknar spårbunden trafik skulle undantas från strejken genom att söka dispens [se DN]. Kommunal har gått ut hårt och folk inser att det inte blir mycket till busstrafik under SL-flagg i Stockholms län, om varslet träder i kraft. Nu har Busslink och Swebus sökt dispens för Nacka, Tyresö och Norrtälje. Kommunal har gått med på några av dessa områden - bland annat ersättningstrafiken till Nynäshamn.

När jag läser insändare i tidningarna verkar förståelsen och sympatin för strejken inte vara så stor hos allmänheten, jämfört med sjuksköterskornas strejk tidigare i år. Jag kan förstå det på ett sätt, eftersom det i princip en blockad mot allt vad busskollektivtrafik heter i länet. Samtidigt är det kanske en poäng att visa på att bussförarna har en viktig funktion i samhället, att utan bussen stannar Stockholm. Eller tvingar till mer innovativa lösningar.

När jag läser tidningarna framstår det som att lönen är det viktigaste för förarna. Facket lyfter däremot hellre upp de långa arbetsdagarna och de korta dygnsvilorna - med 13,5 timmars ramtid. Det kan innebära påtid 06.00 och sluttid 19.30 - vilket framförallt är bra för delade tjänster. Delade tjänster uppskattas ofta av hundägande busschaufförer, men enligt vad jag hört inte nödvändigtvis av dem som bor långt från garaget eller inte har hund. I det kommunala avtalet har förarna fått 13 timmars ramtid, en viss förbättring. I förslaget som medlarna lade fram till partnerna var ramtiden fortfarande 13,5 timmar.

Dygnsvilan ska vara 11 timmar, men får förkortas till nio timmar tre gånger per vecka. Kommunal kräver att dygnsvilan måste vara 11 timmar alltid. På Busslink har jag aldrig haft nio timmars vila, det minsta är nog 10 timmar. Slutar 01 och börjar runt 11. Hittade en blogg som skrev om detta utifrån en annan arbetsgivare: "Magnus tankehörna: Vadå lönerna". Dygnsvila är ju väldigt viktigt för att kunna köra på ett säkert sätt. Kortare ramtid gör kanske att fler personer söker sig till yrket, och att de som är där stannar kvar?

Men nyhetsvärdet handlar kanske bara om lönen? För att det är det som folk kan reta sig på?

SL en del av Stockholmsbilden. Det är kanske lite ironiskt att det nästan bara är SL-bussar på bilden, med tanke på hur Stockholmsbilden med stor sannolikhet kommer se ut de nästkommande dagarna.

Läs mer:
[Båda parter räknar med strejk, DN 2008-06-27]
[Busstrejk kan bli samhällsfarlig, DN 2008-06-26]
[Lönefråga, DN 2008-06-26]
[Busstrafiken stannar efter midnatt, DN 2008-06-30]

30 st nya biogasbussar med boggi till Söderhallen 2008

Fick idag reda på att SL köper in 30 st MAN boggibussar med biogasdrift och de kommer att placeras på Söderhallen från och med hösten 2008. Eventuellt kommer det att bli flytt av linjer mellan Hornsbergsgaraget och Söderhallen som en följd av detta, eftersom inte alla linjer lämpar sig för boggibussar. Jag vet inte vilka linjer som är aktuella för boggibussar, som jag har förstått det tidigare så ska boggibussarna ersätta etanolvagnarna H18E, men det verkar osäkert. Ska i vilket fall som helst bli spännande att följa. Med tanke på Volvobussarnas omstartsproblem känns MAN som ett bra val...

Några tankar om olyckliga omständigheter

Att köra buss, likt andra fordon i yrkesmässig trafik, är ett stort ansvar. Ansvar för passagerarnas säkerhet, för omgivande trafikanter och för miljö. Det är ingen tillfällighet att Vägverket kräver perfektion vid uppkörning och att myndigheter lägger ner stora resurser på att kontrollera yrkesförare och åkerier. Det är ingen tillfällighet att det finns kör- och vilotidsregler som måste följas, även om de kanske ibland är väl generösa och omständiga. När det händer en olycka, som exempelvis den i Rasbo i februari i år, där liv krävs är det självklart att orsaken måste utredas.

I Rasbo krockade två bussar i linjetrafik med varandra. Det var vinterväglag och den ena bussens förare, en 22-åring, valde att gå ut för att köra om en stillastående lastbil. Så långt enligt teori-boken och körövningen, det gäller att hålla god marginal i sidled när hinder passeras. Det som verkar ha hänt är dock att föraren kom för långt ut i mitten av vägen samtidigt som mötet i form av en annan buss från samma bolag kom. Bussarna hakade i varandra och den svåraste bussolyckan i svensk historia var ett faktum. Sex personer omkom. Jag skulle vilja säga att oavsett ålder och erfarenhet skulle det kunna hända alla.

Åtal väcktes igår och åklagaren sa enligt DN:

"- Det är främst tre punkter det handlar om. Hon har inte anpassat hastigheten i förhållande till vägen, väglaget och sikten på platsen. Hon har inte hålllit tillräckliigt långt till höger vid mötet. Och hon har också gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande eftersom hon valde att passera den parkerade lastbilen på sin sida i stället för att sakta in och avvakta mötet med den andra bussen, sade kammaråklagare Pär Andersson."

De kommentarer jag ger nedan är inte specifika för Rasbo-olyckan, rättegången får visa om busschauffören gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik eller inte - enligt Expressen säger hon sig inte minnas någonting av olyckan. Men jag vill allmänt kommentera några av de påståenden som framkommit i diverse tidningsartiklar.
  • Att anpassa hastigheten är ett väldigt luddigt begrepp. Det ska anpassas efter rådande omständigheter. Vad innebär denna hastighetsanspassning i reela km/h? Det är lika träffsäkert som att säga att man ska använda sunt förnuft. Min erfarenhet är att det är väldigt svårt att avgöra hastigheten utan att se hastighetsmätaren.
  • Jag har ännu aldrig kört buss i vinterväglag men från teorin vet jag att en buss kan ändra bruttovikt beroende på hur många passagerare som kliver av eller på vid varje given hållplats - det kan vara svårt för föraren att känna av dessa förändringar, som påverkar bussen uppförande. Dessutom beror ryckigheten i körningen inte alltid på föraren, det är svårt att påverka hur automatlådan växlar.
  • Medvetet risktagande. Jag tror inte att någon busschaufför, knappast nybörjare eller relativt färska chaufförer i varje fall, tar medvetna risker. Det handlar om fordon som väger mycket, som är breda, som reagerar långsamt och som kräver ständig uppmärksamhet.
Det ska bli intressant att följa utvecklingen i Rasbo-fallet. Förhoppningsvis leder Haverikommisionens utredning till att att vi får klarhet i vad som hände så att liknande olyckor kan undvikas.

När du oväntat missar bussen...

Om du missar bussen, vad gör du då? Jag har idag följt rapporteringen från en händelse i Helsingborg som inte är speciellt rolig. Det var en bussförare som körde ifrån någon på en hållplats och därefter blir misshandlad.

Det är oklart varför passageraren inte kom med - kan finnas miljoner mer eller mindre giltiga skäl - kanske så enkelt som att chauffören missade att det kom någon springande eller redan var på väg att lämna hållplatsen. Resenären sprang därefter efter bussen och hann ikapp vid nästa hållplats. Där går passageraren på bussen och slår till honom. En otäck situation för bussföraren som bara gjort sitt jobb - om någon som missar bussen tar sig tid att springa ikapp den vid nästa hållplats bara för att smälla till föraren känns det som att det inte var så bråttom från början. Det är lätt att förundras... Läs artikeln.

I Australien, i varje fall i Perth, satt chauffören inne i en bur. Kändes väldigt provocerande och opersonligt, men kanske är det sådana lösningar som måste till för att skydda chaufförer även i Sverige? Finns kanske redan? Se bilderna nedan...

Vad gör du när du missar bussen? Missar du bussen, spring ikapp den vid nästa hållplats och slå till föraren... Tror inte det är rätt svar... som tur är. Förövrigt anser jag att vi ska värna om våra öppna förarplatser.

image106

image105

Bildtext: Vissa av bussarna i Perth hade gallerförsedda grindar in till förarplatsen.

40 ggr ffw -Superturist i Blue Mountains

Sydney är en trevlig stad som jag varmt kan rekommendera. Vi kom dit i fredags och åkte hem i torsdags, via Singapore. I Sydney finns, som de flesta kanske vet, ett operahus utan dess like, en fin hamnbro samt en skyline som heter duga. Dessutom bjöd staden oss på varmt väder, inte alltför varmt, men lagom.

Med superturistupplevelsen från Melbourne i färskt minne valde vi att söka turistlyckan med en av de Sydneyianska (eller hur man säger?) turerna. Vi funderade på AAT Kings, men eftersom de var dubbelt så dyra som OZ Trails [tror det kanske uttalas austrails] valde vi de senare. Jag ringde dem på måndagskvällen och ville boka till tisdagen, men det var fullt då, så vi fick åka på onsdagen istället.

Onsdag morgon. Vi står utanför hotellet kl 07.50 och väntar. Och väntar. Och väntar och plötsligt kommer en minibuss. Jag vet att det ska vara en liten buss, så jag blir glad. Men det är bara en förtrupp och chauffören säger att vår buss kommer längre bak. Det visar sig vara en Mitshibushi, en buss med plats för 21 passagerare (se bild). Bussen var helt ny och chauffören, som hette Laura, hade stora problem att växla rätt med den ? vilket hon även sa till oss, annars hade vi kanske undrat.

image90

Turen gick till Blue Mountains. Första stoppet var vid en utsiktsplats, scenic view, där man såg en grön kanjon ? tydligen äldre än självaste Grand Canyon, om än inte lika djup. Den var bara 600 meter djup, men det räckte till när vi stod en halvmeter från kanten utan räcke? Vi såg att det låg en bil lite längre ner, undrar om de testat att flyga med den, eller om det varit en olycka. Troligen någon som har lekt.

image91

Efter första stoppet åkte vi vidare till Scenic World, där vi fick välja mellan att åka världens brantaste järnväg eller gå själva. M och jag valde naturligtvis järnvägen, vilket var en upplevelse. Scenic World bygger på Australiens första kolgruva och de har gjort om kolgruvetågsjärnvägen till en turistattraktion. Vi tog tåget ner till regnskogen, tre minuter. Men vilka tre minuter det var, 50 graders lutning. Tåget drogs med kabel kan jag väl tillägga.

image92



Därefter promenerade vi på en gångväg genom regnskogen, vilket också var häftigt. Dessvärre valde vi fel väg någonstans och hamnade på den långa rutten, så vi höll på att missa bussen. Men alla var lite sena, så det gjorde ingenting.

image93

Efter lunch gjorde vi två stopp till, varav ett i en nationalpark. Fick se vilda känggurus och fotograferade dem ordentligt. Nationalparken rekommenderade att maximal längd på en buss skulle vara sju meter, men vår buss slog i ändå i backarna. Vi som satt längst bak fick gå fram för att inte bakdelen skulle slå i vattenhinder, lite spännande. Glad att jag inte kom där med en 11,75 meters Scania, då hade jag nog fastnat big time?

image94
image95

Även om upplevelserna var starka blev nog intrycket av den här turen att den inte var lika bra som den första. Jag tror det beror på att det kändes lite mer stressat och med en tillgjord vänlighet som inte riktigt passade mig. Billigt var det ju, men det tillkom en hel del för inträden osv. Nej, nästa gång väljer jag nog ett bolag med stor buss som går mjukare och är lättare att växla?

image96


Superturistande busschaufför

Som bussförare kan jag ju inte koppla av busstänkandet när jag är på semester. Det går bara inte, på samma sätt som jag tidigare alltid spanat in lastbilar varthän i världen jag än vänt mig.

Som jag skrev i föregående inlägg åkte vi med AAT King. Att vi valde AAT Kings tur berodde lite på att de verkade ha de snyggaste och fräschaste bussarna. De tog två dollar mer för turen, men det var det värt. Idag blev vi upplockade av en kortbuss, fast den var helt ny. Åkte två kvarter med den och sedan fick vi byta till en lite äldre Volvobuss, men den var fin den också. Satte mig längst fram, nästan där jag skulle sitta om jag körde i Sverige och spanade in chauffören Jeffs växlingsarbete.

image88

Framdörren på bussen öppnades utåt som en vanlig bildörr, men styrdes med tryckluft.

image89

Mitt bland eukalyptusträden började jag fundera över de australiensiska arbetstidsreglerna. Det verkade inte som om han använde färdskrivaren, men det kan han ju ha gjort även om jag inte såg det. Å andra sidan använder jag ju inte färdskrivaren i SL-trafiken heller, i varje fall inte än så länge (det finns diskussioner om att även linjetrafiken ska använda färdskrivare, även om linjen är under 50 km i längd).

Att åka buss i Australien var inte så mycket annorlunda än att åka buss i Sverige eller England, men det var roligt ändå. Chauffören var professionellt trevlig, inte genuint trevlig, han hade kört denna tur flera gånger och försäkrade oss flera gånger om att just den som vi valt var den bästa. Han kunde mycket om priserna i förorterna och jag utgår från att det var sådant som folk brukar fråga om.

Jag har ju D-körkort med automatvillkor och funderar på att häva det genom en extra uppkörning, och den här turen gjorde inte att jag blev mindre sugen. Jag såg hur han växlade och hur han tillsynes oftast växlade utan att kolla in varvräknaren. Det var en växellåda som styrdes av tryckluft och det var ett rätt mysigt pysande varje gång han frikopplade och förde in rätt växel. Jag kände igen en hel del av instrumenteringen det enda som var lite speciellt var väl egentligen att luftningsnippeln satt på golvet, istället för under instrumentbrädan. Det är väl olika på alla bussar i och för sig?

Samtidigt som det är roligt att superturista med turistbuss längtar jag tillbaks bakom ratten... på de trygga linjerna...

Sannolikhetsfel, hur sannolikt är det?

Häromdagen körde jag en MAN igen. Det är en trevlig busstyp, jag gilar den avskalade förarmiljön och känslan i ratten. Det känns som att jag sitter lägre i den, å andra sidan har jag bra fönster både framåt, åt sidan och bakåt. Bussen har dock både fördelar och nackdelar. Den första fördelen är att den är tyst. Detta är även en nackdel, eftersom det är supersvårt att höra om den är igång eller inte. I kombination med att flera instrument döljs i undermenyer blir det en intressant användningsupplevelse. En gång när jag tog över en MAN buss märkte jag helt enkelt inte att den var avstängd, och undrade varför den inte gick igång... Nybörjarfelskontot hamnade den erfarenheten på...

Förutom tystnaden har de löst informationen om manometertryck (lufttryck) och annat genom en central display, som ersätter varvräknare. Jag antar att de inte tycker att varvräknaren är speciellt viktig - bussen är ju automatväxlad. Displayen visar dynamiska bilder såsom öppna dörrar och aktuellt bromstryck.

Ett problem som jag upptäckte är hur displayen används. Lösningen med displayen fungerar när bussen går bra, men om det är problem så prioriterar den att information om felet visas. Vid ett tillfälle kunde jag inte komma åt någon annan information än att bussen hade upptäckt ett "sannolikhetsfel". Ursäkta, men vad är ett sannolikhetsfel. Här skulle jag kunna hävda att jag jobbar som bussförare i boken "Liftarens guide till galaxen", där det finns sannolikhetsdrift, men jag väljer att inte göra några sådana kopplingar. Förresten så handlade sannolikhetsdriften om att driva rymdskepp, och det här felet påverkade inte drivningen alls - det hade med luftfjädringen att göra, tror jag. Nåväl, poängen är att jag inte kunde komma undan informationen om sannolikhetsfelet, jag kunde inte interagera med systemet för att få fram mer detaljerad data om vad som faktiskt hade hänt. Här tror jag att Volvos lösning med flera olika displayer och mätare är bättre.

Samtidigt får jag säga att MAN använder displayen för att visa information som saknas i Volvon, exempelvis när hjälpbromsen kopplas in. Och det är rätt användbar information i utförslöpor, när jag vill hjälpbromsa istället för färdbromsa. Problemet är att även denna information försvinner om det uppstår ett fel som ska visas på displayen.

Designtanken verkar vara att bara visa den information som är viktig, men hur avgör de detta från situation till situation? Jag vet fortfarande inte vad ett sannolikhetsfel är. Jag menar ett sannolikhetsfel, hur sannolikt är det?

"Nya bussar är alltid bättre" eller mythålslagning

I detta inlägg tänkte jag reflektera lite över en väldigt speciell aspekt av mitt busslärande - nämligen förutfattade meningar och hävning av dessa. När jag pratat med chaufförer har jag ofta noterat att de varit förtjusta i de gamla bussarna som de har, de nya har ofta kritiserats på olika sätt. Exempelvis på Lidingö när Scania 111 ersattes av Scania 112 klagade chaufförerna på att de var dåliga, att sikten var sämre (detta var runt 1984). För passagerarna var det en klar förbättring och jag minns känslan de gånger jag fick stiga på en av de nya bussarna vid Ropsten, istället för de gamla. Som 10-åring kunde jag inte riktigt förstå chaufförernas poäng, men jag noterade vad de sa.

Idag, 23 år senare, hör jag samma tongångar - de gamla bussarna (som är 13 år nyare än de nya bussarna som de pratade om 1984) är bättre än de nya som har kommit. Nu handlar det om Scania 113 och Scania OmniCity. OmniCity, som är förhållandevis modern, sågades av många förare på Busslink-skolan som stötig - och en buss ovärdig Scania. En instruktör sa att "Om Scania fått bygga bussen som de ville, och inte som politkerna önskade, hade de aldrig byggt den så". Det handlar om att bussen har lågt golv i hela sin längd, vilket gör den handikapp-anpassad på bekostnad av komfort. I sak ett mycket bra beslut, men i praktiken blir det problem att få plats med fjärdringen. Dessutom håller den, enligt många förare, dålig i kvalitet.

Som naiv, nybakad och nytänkande bussförare tänkte jag slå hål på myten. En modern buss måste ju vara bättre än en gammal - utvecklingen går framåt. Landvinningarna leder till snyggare bussar, snyggare bussar är roligare att köra och går bättre. Efter en vecka på ett garage i bussbranschen måste jag dock inse att jag är överbevisad. Scania OmniCity (SL kallar dem H19) är en sämre buss än Scania 113 (H18E där E står för etanol). Min subjektiva bedömning är att:

* H18E är skönare att köra - den är mjukare i bromspedalen - det går att bromsa mjukare. H19 är lite stötigare, i varje fall de examplar jag har kört från 1999.
* Sikten är bättre i H18E - vindrutan är större. Samtidigt sitter man rätt bra i H19 - förarplatsen är mer ombonad och det ger en ökad trivsel. Men det är ändå fördel H18E. Jag blir tröttare i en H19 än i en H18E.
* Dörrarna är bättre på H18E. H19 har långsammare öppning.

Min poäng i det här inlägget är dock inte att den ena bussen är bättre än den andra - även om det är intressant. Snarare är poängen att jag börjar förstå busschafförerna när de säger att den gamla bussen är bättre än den nya. Det kan vara att busschaufförer är konservativa, men jag har faktiskt gjort ett seriöst försök att inte vara konservativ. Ändå vinner den gamla bussen - även om det handlar om detaljer. Fast detaljer är ju viktiga när man spenderar åtta timmar per dag bakom ratten... Vikitgare är kanske vad det säger om produktutvecklingen. Min teori, som grundar sig på samtal med förare, är att H18 bygger på H17 som bygger på H16 - som var den buss som kom 1984. Första versionen var inte bra, men Scania lyckades genom små förbättringar förfina produkten. OmniCity var ett nytt koncept där nya lösningar provades. De byggde en buss på ett helt nytt sätt och lyckades inte helt. Däremot är den högbyggda varianten mycket populär - Scania OmniLink. Senare versioner av OmniCity har blivit bättre, men det är nog ingen tillfällighet att Söderhallen bara har 10 vagnar. Det tar tid att revolutionera - den dagen när bussförarna pratar nostalgiskt om H19 kommer säkert... eller kanske inte... Den här myten kan jag inte slå hål på just nu varje fall. Eller också är H19 undantaget som bekräftar regeln.

Dubbelledbuss i Göteborg

Jag inser ju att trots mitt bussintresse från barnsben så är jag en novis i branschen. Idag gick jag med på "http://omnibuss.se" och hittade ett inlägg om dubbelledbussar - dvs ledbussar med en extra led. 24 m lång, vanliga ledbussar är 18 m.


Några inlägg om dubbelledbuss:

Spårvagnssällskapet
Omnibuss.se
http://rvleino.pp.fi/kuvat/060608/23.html

Och DN skriver om besöket i Stockholm (för ett år sedan, men ändå):

DN 2006-06-14

Kan vara intressant att få reda på mer om det här. Någon som vet om de är aktuella för SL-trafiken?

I-shift är automatlåda...

Minns att jag skrev ett inlägg om automatvillkor på D-kortet. Nu hittade jag uppgifter om Volvos I-shift. I-shift är en manuell låda som styrs elektroniskt. Den saknar kopplingspedal, så föraren får välja manuellt eller automatiskt läge. I ett regbevis på Vägverket såg jag att bussen jag sökte information om var registrerad som automat. Det innebär att jag skulle få köra den med villkor automat. Och det var en helturistare!

image23

Om en Volvo 9700 från 2005 har automatlåda innebär det att det finns flera som har det. Det verkar vara ett smart system som dels kan välja växel automatiskt, dels påverkas av föraren. Det borde även innebära att med automatvillkor får du köra samma buss som din manuella kollega - och sedan när du vill häva automatbehörigheten är det bara att låna bussen och köra upp. Undrar om Vägverks-folket kunde drömma om dessa hybrider när de började begränsa behörigheterna...

Automat med omväxling: Vad gäller angående villkor automat på D-körkort?

När jag väl får kortet i min hand blir det med största sannolikhet med villkor automat. 1995 infördes kravet att om uppkörning sker med automatlåda på buss och lastbil blir det även detta villkor på busskortet. Inte helt ologiskt, eftersom växellådorna på tunga fordon kan vara avancerade. Det är dock inte helt självklart vad definitionen på automatlåda är idag - jag har fortfarande inte fått det helt klart för mig. Klart är däremot att det finns många olika typer av automat. Nedan följer en lista på vad jag fått reda på hittils:

1. Linjebussar i stadstrafik och även i regionaltrafik har oftast automatlåda. Det är många start och stopp vilket gör att det skulle bli ohållbart att växla manuellt. Det hade slitit på bussen och inte minst på föraren.

2. Turistbussar har oftast manuell-växellåda.

3. Det finns hybrider som räknas som manuell växellåda.

4. Det finns hybrider som kan räknas som automatlåda och/eller manuell-växellåda beroende på hur ett reglage är inställt.

Tyvärr har boken Tung trafik valt den enkla vägen och skriver ingenting om växlingsteknik eller begränsningar i behörighet - kanske för att det inte är helt solklart.

Enligt Vägverkets hemsida räknas bussar som kräver att föraren aktivt växlar som manuell (källa: www.vv.se). Så här skriver de i sitt PM:

"Det är själva framförandet i körningen som bedöms, antigen som manuellt eller som automat.
Har eleven C eller D utan villkor automat, ska provet för CE eller DE vara manuellt.

- När växelreglaget är inställt för manuell växling, där föraren under färd AKTIVT måste delta i planeringen
inför varje växling med handen, (användning av kopplingspedal, där sådan finns), räknas detta som ett
manuellt körprov.
- Om växlingsinställningen är inställd på AUTOMATIK när fordonet framförs, och växling sker automatiskt,
räknas detta då som ett körprov med villkor automat. Detta dokumenteras genom kryss i ruta Automat. "



Det är fortfarande inte helt klart för mig om jag får köra en sådan buss även med automatbehörighet - jag menar - vad menas med "aktivt delta i planeringen inför varje växling med handen". Det känns lite luddigt, minst sagt.

Det finns ett antal växellådor som låter föraren välja manuellt eller automatläge. På personbilar finns det ju automatlådor där man AKTIVT kan välja att växla ner och upp, får folk med automatbehörighet då inte köra i de lägena? Troligen får de det. Manuellt läge på motsvarande bussväxellådor måste därför antagligen motsvara en helt vanlig växellåda med koppling? Eller kan jag köra med det läget även om jag har villkor automat? Och vem kollar något sådant - haverikommisionen eller polisen?

På Neoplan MAN Sveriges hemsida (www.neoplan.se), som förövrigt har en lite cool inledning, visas bland annat många av Neoplans nya bussmodeller. De flesta verkar gå att få med en växellåda som heter ZF AS-tronic.

Även Mercedes-Benz, som bland annat tillverkar Travego, har olika växellådor att välja mellan.


Jag får anledning att återkomma till detta. Problemet är kanske mycket en klassificeringsfråga. I registren måste det stå manuell eller automat - och därmed utesluts alla hybrider. Om någon läsare vet svaret - skriv gärna en kommentar! Kanske går det att få en automlåda med omväxling?

På spaning efter den tid som flytt eller färdskrivare

Sitter här på morgonen och väntar på att Länsstyrelsen ska ha telefontid. Länsstyreslen handlägger körkortstilstånd och de har en månads handläggningstid. Jag har på uppmaning av skolan ringt flera gånger, men det har alltid varit upptaget. Men så - igår kl 10.59 - en minut innan telefontiden tog slut - kopplades jag fram till kö. Så det är alltså dels upptaget, dels telefonkö - känns som att många ringer! Nåväl, jag fick prata med en handläggare som berättade att hon jobbat med ansökningar som kommit in den åttonde maj. Jag lämnade in min den 10:e, men hon uppmande mig ändå att ringa tillbaka och höra idag eller på onsdag. Samtidigt sa hon att det kunde ha gått igenom, så jag kunde ringa Vägverket.

Sagt och gjort - ringde Vägverkets kundtjänst - som på min fråga tyckte det verkade konstigt att Länsstyrelsen inte kunde svara på frågan. Operatören tittade i sina system och såg ingen notering alls om att något ens var på gång, så hon uppmade mig att höra med länsstyrelsen igen.

Sagt och gjort - ringde Länsstyrelsen, nu var klockan 11.15 - så telefontiden var slut. Jag kom i varje fall fram till telefonsvararen som upplyste mig om detta. Eftersom jag var lite skakis efter upplevelsen med Vägverket ringde jag växeln som på ett lagom byråkratiskt sätt manövrerade bort varje önskan om att bli kopplad till körkortsenheten. Man ska ringa på telefontiden. Punkt.



Så nu sitter jag här och undrar om de ens har tagit emot min ansökan som jag lämnade in i receptionen och fick stämplad "mottagen" på. Handläggning är kanske att de har en hög - lägger handen på blanketten - lyfter blanketten, lägger den på skrivbordet, skriver in en kod i databasen som delas med Vägverket - läser igenom ansökan och läkarintyget - kollar i superdatorn efter eventuella förseelser som kan påverka och därefter på ett yrkesmässigt korrekt sätt överväger för och nackdelar med att bevilja körkortstillstånd. Därefter - detta tar några minuter - kryssar de i en ruta i datorstystemet och vips är det godkänt eller ej beviljat.

Detta ska ta fyra veckor. Vissa som ringer till dem får besked direkt att de fått körkortstillstånd beviljat. Andra - oklart varför - får beskedet att det ska ta fyra veckor och att man inte ska ställa frågor innan den perioden har gått. De tredje uppmanar oss att ligga på - bussförare ska skolas, semestervikarier tas fram. Missförstå mig inte - jag tycker det är bra att det görs på ett ordenligt och professionellt sätt, min poäng är nog mest spaningen om att det är byråkratiskt - kanske onödigt tidskrävande...

Tänk om man kunde effektivsera detta - kanske genom en nationell körkortsmyndighet som beviljar tillstånd. Den kan ligga i Piteå eller Sölvesborg, det spelar inte någon större roll, men när du fyller i ditt webbformulär och skriver under med din elektroniska signatur får du direkt besked om att ansökan mottagits. På läkarstationen fyller läkaren i sin version av formuläret direkt i ansökan - rekommenderas/rekommenderas inte. Länsstyrelsen går igenom ansökningarna, de ser alla, men systemet markerar de som är tveksamma. Handläggaren klickar och på en vecka har man fått sitt tillstånd - eller vet om man är i felaktigt tillstånd för att få tillstånd. För faktum är att kraven är rikstäckande - inte länsanknytna. Centralisering är inte alltid av ondo.

Några i kursen har fått körkortstillstånd och tid på vägverket för uppskrivning - dagen efter! Så det är lite ketchupeffekt och jag har lite catchup to do...

Det har gått två och en halv vecka sedan jag lämnade in. Det har känts som en evighet. Men så länge jag inte är i bussen blir denna blogg min färdskrivare... en digital färdskrivare, som används för att spana efter den tid som flytt.

image8

Med stor kraft följer stort ansvar

"With great power comes great responsibility", är en replik och tagline till Spiderman 1 (2002, se länk). En mycket bra film förövrigt.

Det kan faktiskt tillämpas inte bara på muterade spindelmän, utan även på mindre muterade, men ändock hängivna busschaufförer. (Aldrig trodde jag att jag skulle börja ett blogginlägg om bussförarutbildning med ett citat från spiderman...) . En buss är stor - längre än många lastbilar. Med D-behörighet får jag rätt att köra hur tunga bussar som helst, så länge de inte har tungt släp tillkopplat.

Vissa kanske tror att utbildningen till busschaufför mest går ut på att köra. Än så länge har det inte varit så. Ingen av deltagarna i min grupp har fått lämplighetstillstånd ännu, det är kö på länsstyrelsen. Men igår hade de kommit fram till dem som lämnat in körkortsansökan den 27:e april. Så nu hoppas jag snart att ett positivt besked dimper ner i brevlådan så att jag får ut och ratta. Just nu är det teoretiskt torrsim.

Tonen på utbildningen är rätt intressant - det handlar inte bara om att bli busschaufför, utan om att skolas in i ett sätt att tänka - där service och ekonomi varvas med ansvar. Som exempel - i måndags på teorilektionen gick vi igenom turbo. Problemet med att stänga av en överbelastad turbo, som gått med 20000 varv per minut, för snabbt exemplfierades med att säga att det blir som smält socker i turbon och att den därefter skär - vilket kostar åtskilliga tusen. I samma andetag nämndes även risken att bli av med jobbet, pga att man misskött utrustningen. Samma sak har nämnts flera gånger tidigare - risken - gör du fel, kör du för snabbt, kan de ta ditt körkort, och du kan bli av med jobbet. Det stämmer ju säkert, men det är intressant hur de trycker på det. Jag vet inte vad min slutsats blir, mer än att de omedvetet eller medvetet försöker prägla in ett sätt att tänka som nog är superviktigt som chaufför. Tänk före, gör sedan. Planera din körning. Planera avstängning av motorer, annars kostar det pengar och blir besvärligt.

Det går att göra många teoretiska kopplingar här, till lärande i yrkeslivet. Och de kopplingarna kommer jag att göra, men inte just här och nu. För med stor kraft följer stort ansvar...

RSS 2.0