Runt 50 minuter tills vi vet om det blir busstrejk. Det ser inte ljust ut, det är stor sannolikhet att det blir strejk. I helgen när jag passade på att vila mig lite i företagets massagefåtölj såg jag en tavla från 1985 med en massa bussar. Tog lite foton på den, eftersom nostalginerven kom igång. En väldigt massa bussar är det. Texten lyder "SL en del av  Stockholmbilden".



Bildtext: Jag undrade först vilken gata bilden föreställer. När jag tittade lite mer noggrant tycker jag mig känna igen vyn från förarplatsen på trean, riktning SÖS. Hantverkargatan är mitt förslag... (kan ha fel, men det finns bara ett Stadshus i Stockholm?)


Storstockholms lokaltrafiks VD gick i torsdags ut med en önskan om att vissa områden som saknar spårbunden trafik skulle undantas från strejken genom att söka dispens [se DN]. Kommunal har gått ut hårt och folk inser att det inte blir mycket till busstrafik under SL-flagg i Stockholms län, om varslet träder i kraft. Nu har Busslink och Swebus sökt dispens för Nacka, Tyresö och Norrtälje. Kommunal har gått med på några av dessa områden - bland annat ersättningstrafiken till Nynäshamn.

När jag läser insändare i tidningarna verkar förståelsen och sympatin för strejken inte vara så stor hos allmänheten, jämfört med sjuksköterskornas strejk tidigare i år. Jag kan förstå det på ett sätt, eftersom det i princip en blockad mot allt vad busskollektivtrafik heter i länet. Samtidigt är det kanske en poäng att visa på att bussförarna har en viktig funktion i samhället, att utan bussen stannar Stockholm. Eller tvingar till mer innovativa lösningar.

När jag läser tidningarna framstår det som att lönen är det viktigaste för förarna. Facket lyfter däremot hellre upp de långa arbetsdagarna och de korta dygnsvilorna - med 13,5 timmars ramtid. Det kan innebära påtid 06.00 och sluttid 19.30 - vilket framförallt är bra för delade tjänster. Delade tjänster uppskattas ofta av hundägande busschaufförer, men enligt vad jag hört inte nödvändigtvis av dem som bor långt från garaget eller inte har hund. I det kommunala avtalet har förarna fått 13 timmars ramtid, en viss förbättring. I förslaget som medlarna lade fram till partnerna var ramtiden fortfarande 13,5 timmar.

Dygnsvilan ska vara 11 timmar, men får förkortas till nio timmar tre gånger per vecka. Kommunal kräver att dygnsvilan måste vara 11 timmar alltid. På Busslink har jag aldrig haft nio timmars vila, det minsta är nog 10 timmar. Slutar 01 och börjar runt 11. Hittade en blogg som skrev om detta utifrån en annan arbetsgivare: "Magnus tankehörna: Vadå lönerna". Dygnsvila är ju väldigt viktigt för att kunna köra på ett säkert sätt. Kortare ramtid gör kanske att fler personer söker sig till yrket, och att de som är där stannar kvar?

Men nyhetsvärdet handlar kanske bara om lönen? För att det är det som folk kan reta sig på?

SL en del av Stockholmsbilden. Det är kanske lite ironiskt att det nästan bara är SL-bussar på bilden, med tanke på hur Stockholmsbilden med stor sannolikhet kommer se ut de nästkommande dagarna.

Läs mer:
[Båda parter räknar med strejk, DN 2008-06-27]
[Busstrejk kan bli samhällsfarlig, DN 2008-06-26]
[Lönefråga, DN 2008-06-26]
[Busstrafiken stannar efter midnatt, DN 2008-06-30]

Vid 00.00 natten mot tisdag kommer det evenuellt att bli busstrejk i Stockholm. På SL:s hemsida finns information om vad som gäller, samt tips om alternativa färdvägar. Se SL:s hemsida.

Som busschuafför träffar jag på många olika människor varje dag - i en sekund ungefär. Det är allt ifrån vänliga damer till stressade affärskvinnor, andmatande pensionärer till skateboardsåkande ungdomar. Jag har börjat ett litet hobbyprojekt som går ut på att dela in passagerarna i olika kategorier, som beskriver deras beteende utanför bussen, framme vid föraren när de kommer in i bussen. Detta är ingen vetenskap, och jag kan ha fel - men håll tillgodo. Jag har även valt att uppskatta tidsåtgången...


Löparen. Ser bussen, chansar och springer. Ett typfall är att han eller hon hinner med genom att tränga sig in just när dörrarna stängs (eftersom det inte är helt lätt att se någon komma springande, ibland ur en superdöd vinkel), knackar på dörren, tvingar föraren att öppna eller vänta. Det värsta är kanske inte känslan av att köra ifrån någon, vilken är rätt jobbig. Det värsta är att när jag lagt ut vänster blinkers och av ren reflex stannar för att öppna för en sådan resenär så är det mer undantag än regel att färdbeviset är undangömt långt ner i väskan med svarta hål. Han eller hon ställer sig helt sonika och letar upp det i väska eller jacka. Jag kan bara uppskatta tidsförlusten, men eftersom det handlar om att göra om startproceduren, se trafilkljuset slå om från grönt till rött och dessutom vänta på att resenären ska ta fram färdbeviset rör det sig om alltifrån 30 s till en minut, eller kanske mer - om det kommer fler löpare...

Mitt högst subjektiva tips till löpare: Om ni ska springa i kapp bussen, eller chansa på att hinna med, vilket inte minst utsätter er för fara - se till att ni har färdbeviset framme innan ni börjar loppet. Tänk även på att den buss som ni skulle hunnit med, som oftast ligger någon minut efter, kanske till och med kör om den buss ni tvingar er med... Och då kommer ni ju ändå senare fram... Jag försöker öppna om jag kan.


Påtvingaren. Som trots att att man säger till att det inte finns plats för fler passagerare tränger sig på och ställer sig så att man knappt ser. Som skuldbelägger dig som förare för att du nekar just henne, honom eller dem. "Du får ursäkta, men du stannade för långt i ifrån oss - så nu åker vi med", är en typisk replik

Mitt högst personliga tips till påtvingare: Finns det hjärterum finns det stjärterum - heter det. Dock inte i lagboken. Där pratas det mer om antal passagerare, total- och tjänstevikt. Är inte jurist, men jag skulle bli förvånad om det stod något om det i vägtrafikkungörelsen. Så tipset - tänk på er egen säkerhet.


Nästa fyra kategorier är annorlunda, men sinkar bussen trots allt... Det handlar om dem som inte uppfattat att det inte går att betala ombord på bussen. Det har jag förståelse för, alla åker inte buss så ofta - jag hade till exempel knappt åkt innerstadsbuss innan jag började fundera på att ta busskort... Men här följer ändå några typer som är vanligt förekommande:

SMS:aren. Som går ombord på bussen och säger: "Jag skickade precis ett SMS, ska bara vänta på att det kommer". Samtidgt står 50 personer utanför och vill komma ombord. Vad gör man för att få flyt i ett sådant läge - enligt regelboken och i praktiken?

Byrålådsremsaren. "Gäller den här?", frågar han eller hon - och om man inte aktar sig råkar man stämpla av bara farten. 20 kupongsremsorna gäller inte... Den gröna inte heller. Och så får man hundblicksögon - "Jag hittade den i byrålådan och det är ju dumt att inte använda upp den. Vad säger du, gick den ut 1995?"

Tips: Det är ditt ansvar att ha giltigt färdbevis. SMS-biljett är billigare än kontrollavgift. SL-center är bra om du vill utnyttja dina oanvända kuponger till att köpa nya biljetter.


Betalaren. Det går inte längre att betala ombord på SL-bussarna. Trots detta händer det ibland att en eller flera försöker betala ombord. Det var över ett år sedan den möjligheten upphörde. Betalaren envisas med att räcka fram en 500-lapp eller en tjuga och säger "Oj då, kan man inte betala ombord - men var ska jag då köpa biljett?". 500 kronorssedlar har aldrig gått att växla förövrigt, knappt på någon linjebuss i hela Sverige... Jag har förståelse för turister och icke-frekventa-resenärer, och de brukar snällt lyssna på mig när jag säger att det går att köpa SMS-biljett eller att de måste köpa biljett i Pressbyrån, eller i automaterna. Egentligen sinkar kanske dessa inte bussen så mycket, det får på något sätt räknas in i normal tidtabellhållning. Men sedan finns det en annan kategori som jag valt att kalla...


Smitaren. Som trots att det slutade gå att betala kontant på bussarna i SL-området för över ett år sedan lämnar en 500-lapp och har något i blicken som säger att "Jag vet att jag inte kan betala kontant, och du får antingen be mig gå av, vilket jag inte kommer göra eller låta mig åka med". Eller som, vilket jag varit med om, skickar fram sin 10-årige son med en tia och vill att han ska betala. Hur länge sedan var det som det kostade 10 kr, jo inte allför längesedan, men det känns lite utstuderat. (tidsförlust c:a 45 s - 2 minuter).

Ett exempel. Häromdagen var det en man som jag, även som skåning, skulle definiera som en dryg skåning som klev ombord med sin dotter. Jag sa att det inte gick att betala ombord och att han kunde köpa en SMS-biljett - genast på ett inövat sätt, det kom för snabbt och utan tankepaus, sa han "jag har ingen telefon". Nähä vad skulle jag göra, han smet ombord. Och som om inte det var nog såg jag att han hånflinade mot sin dotter, jag uppfattade det som att han antingen sa att "Så ska de tas" eller "Sa jag inte att jag visste hur man skulle kunna åka gratis"... eller så sa han "vad kul det ska bli att gå på Nationalmuseum" - men det tror jag inte...

Mitt tips till smitare och till den dryga skåningen: Som chaufför kollar jag om ni har giltig biljett. Jag kan inte lova er att åka med gratis, blir det kontroll åker ni på kontrollavgiften trots att ni tror det är okej att åka utan biljett. Till den dryge skåningen vill jag bara säga att det var väldigt nära att du åkte på 1600 kronor i kontrollavgift, kontrollanterna övervägde att gå ombord på bussen...


Så det var de kategorier som jag identifierat just nu. Det finns säkert en massa mer passagerartyper, som jag inte stött på ännu. Konsekvensen för tidtabellen blir att på vardagar går det rätt bra trots att en eller annan passagerare sinkar bussen. På helger är det förödande för tidtabellen, eftersom det är så tight körschema. Säkerhetsaspekten är kanske viktigare. Det har hänt att folk som försöker hinna med bussen halkat och blivit på- eller överkörda. Som busschaufför upprätthåller jag uppmärksamheten, eller situationsmedvetenheten, genom att ständigt kolla inne i bussen, i vänster och höger backspegel samt rakt fram. Kommer du då ur en död vinkel när jag dessutom kollar vänster i en halv sekund kan det orsaka onödiga risker...


Jag gillar alla passagerare - oavett typ. Men det är lite intresant att se en springare, tänka att han har inte biljetten uppe och ha rätt. Mitt generella tips, som blivit lite av ett mantra, är - Ta det lugnt, det går fler bussar.

Hjälpte en busschaufför som var reserv att backa när han svängt fel. Han hamnade i ett område som plötsligt var väldigt trångt. Eftersom jag är bekant med gatorna där kunde jag informera om att det inte fanns någon vändplats. Föraren valde att svänga in på en liten gata och backa därifrån. Jag erbjöd mig att hjälpa till, sprang bak och tittade ut genom bakrutan. Försökte eliminera den dödaste vinkeln av alla - rakt bakåt.

Det är sådant som händer, konstaterade vi. Speciellt om det är linjer och områden man är ovan vid. Ingen skada skedd, vi kom ändå i tid.

Det som slår mig är återigen tankarna om längden. Det är något speciellt med bussar och dess längd. Min instruktör på Busslinkskolan sa att beroende på om du kan utnyttja överhänget eller inte blir bussen olika lång.När man kör framåt känns de lagom långa. När man svänger kan samma buss vara fem eller 12 meter beroende på om du kan utnyttja överhänget eller inte. Men av erfarenhet vet jag att när man backar blir bussen otvivelaktigt plötsligt väldigt lång.

Efter rasten i fredags fick jag hämta ut 7016. Eftersom jag kom på att jag hämtade ut den 10 minuter för tidigt, hade sett fel på tjänstespecen, passade jag på att ta några bilder.


Bildtext: Busslink 7016 inne i Söderhallen fack 10, 2008-06-27.


Bildtext: 7016 på Hallgården efter säkerhetskontroll.


Bildtext: Gick runt och njöt av solskenet och den glänsande bussen.


Bildtext: Den är ganska snygg bakifrån också tycker jag. 7019 till vänster.


Bildtext: Ställde mig visst lite snett...

Fredag. 05.00 tar bilen till Söderhallen. Att åka med SL hade inneburit att jag varit tvungen att åka kl 03. Att de överhuvudtaget listar det som ett alternativ är lite konstigt.

05.29 - det block jag ska köra har blivit slumpvist utvalt för föraren att göra utandningsprov. Går in till ett rum där en representant från FeelGood sitter. Får legitmera mig, skriva på att jag godkänner att testet görs och sedan blåsa. Lite annorlunda än polisens - en knapp som åker ut när man blåst tillräckligt. Representanten beklagar, på skämt får jag hoppas, att jag får jobba idag med. Jag säger att "Det gör jag så gärna så".

05.31 - hämtar ut en buss - får buss 5046.

05.34 - hittar bussen, kopplar loss, kör ut, gör säkerhetskontroll

05.39 - dubbelkollar tjänstespecen - jag ska till Södra station riktning Tengdahlsgatan - en ny variant för mig. Kör till Slussen, sedan Pelikanslingan (?) höger upp till Södermalmstorg och vidare mot Södra station som en 55:a. Fastän jag tommar.

05.49 - Avgår tom, fast i trafik, mot Tengdhalsgatan

06.16 - Kör linje 55 till Motalavägen

07.26 - Avlösning på Slussen, ringer sambon eftersom hon har ringt när jag körde. Jag har glömt att lämna en sak, så vi koordinerar att hon kan möta mig på Norrtull 11.40.

07.40 - Fångar en tvåa mot Barnängen.

08.40 - Norrtull. Och där kommer min sambo gåendes. Eftersom hon varit måttligt road av bussnack blir jag glatt överraskad när hon intreserar sig för tryckluft och spegelseende. Hon åker till och med med en runda, med giltig biljett - månadskort - en station. Första gången hon åker med mig. Det var kul. Om än bara 200 meter.

09.15 Rast

10.38. Hämtar ut en buss, det bir 7016. Kör ut, gör säkerhetskontroll och inser att jag hämtat ut den 10 minuter för tidigt. Så jag stänger av allt och passar på att ta lite bilder, som kommer läggas ut i senare inlägg.

11.40 - Tillbaka vid Norrtull. Omedelbar avgång.

12.37 - Efter att ha vänt vid Barnängen kör jag tillbaka till Slussen. Paus.

12.54 - Sista varvet - en 53:a. Bussen går bra. Några minuter sen till Slussen för avlösning. Körde samma block en annan gång, och då hamnade jag plus fem minuter vid Slussen trots att jag minustidade från Centralen och avgick i tid från alla hållplatser.

Åker med bussen upp till garaget. Har tagit bilen, eftersom jag inte riktigt kände för att ta bussen kl 03. Pratar lite med chauffören och frågar vad hon tror om strejken. En man lyssnar också. Han säger att han mycket väl kan gå från Henriksdalsberget och in till stan. Vi konstaterar att det ser ut att bli strejk om det inte blir förhandlingar under helgen, och att bra arbetstider är minst lika viktigt som högre lön. Vid Danvikstull går jag av.

En bussfredag som började med alkotest och slutade med strejksnack är över.

Svänger ut från hallen, klockan är 06.40. Ner för Bondegatsrampen med 5382, första gången på en vecka som jag kör. Kommer snart in i det och tar vänster och därefter vänster ut mot Statsgårdsleden. Stannar till i en kö. Gasar lite. Inget händer. "Pip pip pip", säger bussen. Jag får ingen respons alls från gasen, står still. "Kolla motorn vid nästa stopp" står det på displayen. Jag inser plötsligt "motorstopp"...

"Okej", tänker jag. "Vad gör jag."
"Varningsblinkers på...", jag slår på dem
"I med neutral, av med tändning, och startknapp", trycker på knappen och hör hur motorn går igång och varvtalet ökar.
"Bra!", tänker jag glatt. Kollar speglarna, mina käraste hjälpmedel, och blinkar höger som start från hållplats, fast tvärtom.

Bussen svarar bra. Upp för Folkungagatans första backe. Saktar ner och stannar vid rödljus. Startar. Nej, vad händer - ingen respons - sedan säger bussen "pip pip pip". Inte igen. Detta är ett oroväckande tecken. Jag lägger i p-broms. Nollställer tändning. Och anropar RTL - för så här kan det ju inte vara - jag vill nog främst få prata med dem om orsaken, om jag kan göra något åt det. Startar bussen, i med driven och p-broms loss. Glider iväg.

"Dudututu, tuu", säger komradion och jag ser på displayen att RTL anropar.

"5382 här. Jag har problem med bussen, jag har fått motorstopp två gånger från hallen - står på Folkungagatan. Men bussen startade igen", säger jag
"Okej, men bussen går nu?", frågar operatören.
"Ja, jag fick igång den", säger jag
"Okej, men prova att stänga av bussen helt med strömbrytaren och starta igen. Händer det igen så får vi göra ett vagnbyte. Klart slut"

Jag stannar vid Ersta sjukhus. Lägger i p-broms, stannar bussen, går ut och stänger huvudströmmen. Tänker att luckan kanske inte var stängd, att det är därför bussen lägger av. Men den var stängd. Går in och startar upp. Rullar iväg. I svängen vid Renstiernas gata ropar RTL upp och säger:

"Jag ser att du rullar, gick allt bra?"
"Ja, jag rullar."
"Okej, men om det är som så att det händer en gång till får vi ta och göra ett vagnbyte. Gör ett anrop i så fall", säger RTL

Jag repeterar och samtalet avslutas sedan.

Åsögatan. Mycket folk vid Skanstull. Vänder sedan vid Södersjukhuset. Slussen. En del folk, men det känns att det är sommar. Gamla stan. Tegelbacken. Stannar vid rödljus. Grönt. Sticker, tror jag. Istället känner hur bussen inte svarar på mitt gaspådrag. Nej, tänker jag. Bussen säger "pip pip pip". Motorstopp. Igen, en bit från Stadshuset. I med varningsblinkers. Informerar passagerarna om att jag fått motorstopp och gör klart för omstart. Anropar RTL som svarar. De planerar för vagnbyte nu. Eftersom det går att få igång bussen görs inte bytet direkt utan jag rullar vidare. Det går bra. Vänder minus sex minuter vid Karolinska, men regleringstiden tar det. Avgår i tid.

På väg till Tegelbacken känner jag att bussen börjar sacka - men nu släpper jag gasen och vips - bussen fortsätter, undviker motorstopp.

Skriver ner några punkter på felrapporten, försöker se ett mönster i när motorstoppen sker. Det är svårt.

* Motorstopp
--- vid gaspådrag
--- vid acceleration
--- vid belasting (i backe) (?)

Vagnbytet sker vid Södermannagatan och jag byter några ord med föraren som kommit med 7029. Hon frågar om bussen stannar hela tiden, och jag säger att den inte gör det, utan bara ibland. Hon kör iväg och jag tar plats bakom ratten i 7029. När jag träffar henne senare under min lunchrast säger hon att bussen var inbeställd. Om det var för det fel jag rapporterat vet jag inte, men dagen efter såg jag att bussen var upplyft på verkstaden.

Jag tänkte lägga till en fjärde punkt på felrapporten:

--- När bussen själv vill...

-- Några tankar --
Motorstopp är inte roligt. Det var aldrig någon fara, det skedde vid stillastående - när jag bromsat och sedan försökte accelerera. Det som jag tycker är intressant är att det var så svårt att identifiera ett mönster i när det hände - var det en engångsföreteelse eller något som återkom? Är det skäl för vagnbyte eller inte? Tre gånger, då var det ett mönster. Samtidigt blev jag mer och mer handlingsberedd på det. Och hur hittar verkstaden ett sådant fel? Ett fel som är återkommande men utan att man kan spåra orsaken och dessutom dröjer det mellan gångerna de inträffar?

En gång är ingen gång, två gånger är en gång för mycket. Tre gånger är vagnbyte. Jag kör gärna buss, men inte utan min motor.

06.26 Hämtar ut bussen på hallen. 5382. Första generationens Volvo biogas, Säffle.
06.30 Kör ut ur hallen. Gör säkerhetskontroll. Tydligen den stora. "Däcken är inte med i den lilla i varje fall", upplyser en kollega mig...
06.34 Lämnar gården
06.36 Motorstopp
06.37 Kör igen
06.38 Motorstopp - Kontaktar RTL
06.40 Startar om bussen
06.41 Avgår i tid från Åsögatan som en trea
07.15 Motorstopp - kontakt med RTL för vagnbyte
08.00 Vagnbyte
08.26 25 minuter i buss 7029 och jag har glömt allt vad motorstopp heter, trots försening på sju minuter. Försening pga trafik på Katarinavägen.
08.33 Rast.


Längre rapport kommer...

Lagom till dess att turisterna intar Stockholm varslar Kommunal om strejk... i Stockholm. Orsaken är strandade förhandlingar om kollektivavtalet - lönenivå, vilo- och arbetstider. Om de inte kommer överens blir det strejk den 1 juli. Läs mer här: [DN 2008-06-18]

Vägverket skriver i ett pressmeddelande att de kommer att öppna upp för att tillverkare och generalagenter för in uppgifter om trafiksäkerhetssystem i bilregistret. Exempel på sådana system är sömn- och kollisionsvarnare. [Läs mer VV:2008-06-12] Detta gör att försäkringspremier kan sänkas för säkra bilar, ett incitament för förnyande av fordonsparker?

Förra året var det kaosartat i trafiken när det var vägarbeten på Centralbron och i Söderledstunneln. Minns en gång när jag satt i en 59:a med en minustid på 30 minuter och kröp fram, på väg mot rast. Det var nog rekord i försening för min del. När bilisterna väljer andra vägar än Centralbron blir det rätt naturligt Munkbron, vilket påverkar framkomligheten för bussarna som alltid går där.

Det blir kanske bättre i år. Nu finns ju möjligheten att ta hänsyn till förra årets erfarenheter i sommartidtabellen som börjar gälla imorgon?

Läs mer här ["Nu börjar vägtrasslet", DN 2008-06-14]

Efter reservtjänsten beger jag med T-bana till Sergels torg. När jag står och väntar ser jag några kontrollanter. De hälsar på mig och jag hälsar tillbaka. En av dem pratar i telefon. Verkar som att han får reda på vilken buss de ska kontrollera, för 69:an kommer och de går på den. Min buss kommer någon minut senare och jag avlöser föraren. Tar på passagerarna och kollar biljetterna. Min stämpel är lite sönder, det går att ställa in den, men datumet följdes av en nolla - siffrorna hoppar runt när jag drämmer till. När kommer Access?

Nåväl, jag stänger dörrarna. Lossar p-bromsen, kollar bakåt, blinkar och svänger ut. Vid Hamngatan står kontrollanterna. De går på bussen och jag hälsar. Tar upp stämpeln och stämplar - det här har jag gjort förut. Börjar bli van vid att biljettkontrollanternas rutiner. En kontrollant kollar de biljetter som visas upp för mig och jag stänger sedan dörren och kör iväg. Vet inte hur kontrollen går, de stannar rätt länge vid en person längst bak. Vid Nybroplan hoppar de av och vinkar hej då. Jag fortsätter mot Waldermarsudde. Kontrollen kl 15.48 på fredagseftermiddagen är över.

Fredag. Sitter på Slussen som reserv. Har suttit som reserv en timme och precis tänkt att det inte kommer hända något, när jag hör mitt namn. Tittar runt och ser en förare stå vid telefonen. Jag går till honom och han säger i telefonen:

- Jo han är här. Okej. Tillbaka Slussen 14.43, han lägger på och vänder sig till mig. Säger:
- Du har fått en körning - en 43:a mot Tanto. Den skulle avgå 14.08
- Okej, tack, säger jag.

Tar min jacka, min väska och skyndar iväg

Slussen är inte vad den har varit, det är ständig förändring pga av underhåll. En av trapporna som går upp till bron över Mälarrampen/Katarinavägen är borttagen, så jag går upp för den andra, vilket gör att jag hamnar på andra sidan gatan. Bussen går från Södermalmstorg och jag ser att den står inne. Kommer till bussen och ser att föraren pratar i radio.

- Okej, han kommer nu
- Okej, det är bra, klart slut, hör jag rösten i radion svara

- Hej, säger jag
- Hej, skäms på dig, säger föraren och tittar på mig
- Nja, jag är reserv, säger jag
- Aha, okej. Då så. Omläggningen vid Döbelnsgatan är borta. Ordinarie körväg.
- Okej, tack, säger jag och tar plats bakom ratten. Hej då.
- Hej då, föraren går ut genom bakdörren

Tittar på passagerarna som nog tror att jag är sen. Startar motorn och glider fram till trafikljusen. Det är långa intervaller här, men plötsligt slår den om och jag glider ut på Hornsgatan riktning Tanto. Har kört den några gånger de senaste dagarna, dessutom vardag, så det är lugnt.

Vänder vid Tanto. Kör tillbaka till Slussen och den förare som ropade mitt namn avlöser. Jag informerar om att det är ordinarie körväg och sticker sedan in i rastlokalen igen. 30 minuter kvar av reservtjänsten, så jag ringer TX och informerar om att jag är tillbaka.

Två bussar. En buss har nummer 7022. Jag kör  den först. Det går bra och den är helt underbar med sin Volvo-design, ny och fräsch. Biogasmotorn svarar lätt på gaspådrag och det känns som att luftkuddarna fångar upp varenda omjämnhet i asfalten. Bromsarna tar, först retardern därefter lufttrycksbromsarna. Fokuserar på körningen, på att hitta flytet och planera stoppen på ett bra sätt. Nöjd och glad hoppar jag av bussen, efter att ha kört in den i Söderhallen.

Den andra 7023, de borde vara levererade samtidigt i stort sett. Det första jag märker är att det pingar när jag stannar vid rödljus. Vid Tjärhovsplan märker jag hur den hackar när jag bromsar, det verkar som att den växlar ner lite ryckigt. Bromsarna tar hårt den sista avgörande metern för att jag ska kunna lyckas stanna smidigt, försöker ändå släppa upp bromsen bland det sista jag gör för att undvika bromsryck. Stannar och det pingar. Jag känner mig fokuserad på bussen, den kräver min uppmärksamhet stup i kvarten. Eller snarare varje minut. Byter av vid Söderhallen. Jag åker med ner till Slussen, slutar för dagen.

Föraren som går på säger efter 100 meter:
- Vad bromsarna tog hårt på denna
- Jo, de gör de, säger jag
- Det är inte klokt så stor skillnad de är mellan de här Volvobussarna. Ingen buss är den andra lik när det gäller att bromsa, förtsätter föraren samtidigt som han svänger upp på Bondegatsrampen bort mot Erstagatan
- Vissa av dessa nya Volvobussar har jättebra kraft, andra inte. Jag vet inte vad det kan bero på..., säger han

Jag vet inte heller vad det kan bero på. Kanske har de bytt bromsar nyligen på en av bussarna? Eller så har de olika versioner av programvaran? Eller olika serviceintervall?

Det som är intressant är att det är så stora skillnader. Samt att det påverkar körupplevelsen.

Förut var det så enkelt - jag ställde in kategori i bloggtjänsten och skickade ett MMS med bilden. Vips kom den till bussförarbloggen. Nu hamnar bilden i min andra blogg. Men det finns kanske en lösning...

"Om du har flera bloggar eller skickar ett bildmeddelande till en Öppen mobilblogg (ställs in under fliken Inställningar>Blogg) skall ditt BLOGG-meddelande till 71305 kompletteras med bloggens ID som du också hittar under Inställningar>Blogg eller under fliken Blogg>Översikt. Exempel: Om du skickar texten:
"BLOGG 10785 Testmeddelande" till 71305
(med eller utan bifogad bild) skickas ett MMS/bildmeddelande till bloggadressen mobil.blogg.se Texten i meddelandet skall alltså konstrueras enligt principen: "BLOGG <ID> <valfri text>" med mellanslag mellan nyckelordet BLOGG, bloggens ID och texten."

Hängde ni med? Kanske behöver jag inte byta adress på bloggen... Även om det blev lite svårare. Fördelen är jag i så fall kan skicka bilder till alla mina bloggar.

Dagens i-landsproblem. När jag skickar bilder till bloggen hamnar de i min andra blogg (digital spegling). Jag kanske får byta bloggadress på bussförarbloggen?
.

Kör 47:an mot Waldemarsudde med en Scania H18E som går som en klocka. Klockan är 07.12 och jag har precis lämnat Centralen. Svänger upp mot Sergels torg, stannar vid hållplats och släpper på passagerarna som väntar. Ser tre kontrollanter dyka upp från trappan och gå mot bussen.

"God morgon", säger den första
"God morgon", säger jag

Den tredje kontrollanten tar fram en lapp och jag tar min stämpel och stämplar.

Snabbt och effektivt går de tre igenom bussen. De fastnar vid en tjej i andra hälften av bussen. 07.14 kör jag iväg och de tre kontrollanterna åker med. Det verkar som att tjejen de kollar inte har rätt typ av biljett. Alla har visat färdbevis, men för kontrollanterna ska de kunna visa id-kort och andra bevis för att styrka sin rätt till exempelvis reducerat pris.

De är klara när vi kommer till Djurgårdsbron. De hoppar av vid Gröna Lund - vinkar hej då.

Jag kör ner till Waldermarsudde och vänder. Står där några minuter, regleringstid. Kör tillbaka mot Tomteboda. Vid Konsthallen/Gröna Lund står de. Samma procedur - de hälsar - jag stämplar. Så säger den ena:

"Det var inte mycket folk. Det blir en personalbuss"

Har inga passagerare alls. De verkar vänta på att några ska gå på vid Djurgårdsbron, men ingen gör det. En tjej går ombord på Styrmansgatan. Kontrollanterna stiger av vid Norrmalmstorg, misstänker att de ska fånga en tvåa eller 55:a.

Men lite spännande var det med biljettkontroll kl 07.12 en söndagsmorgon.

Lördag. Kommer till bussgaraget 05.15. Går genom fack åtta ner till avprickningen, ska börja 05.32. Det är första gången på två och en halv vecka som jag ska köra, och ag ser fram emot en dag bakom ratten. Hälsar på några förare som äter frukost och går sedan för att skriva ut körspecen. Hälsar på dem som sitter på TX/avprickningen och får buss 5387, som står i fack 19. Eftersom jag har några minuter tillgodo köper jag en kopp te och går sedan upp till bussen. Hittar den längst fram, står lite snett, men det är inga problem att komma ut. 5387 är en av de äldre Volvobiogasbussarna, levererad 2004.

Gör säkerhetskontrollen och rullar sedan iväg mot Åsögatan. Avgår tom - men i trafik - därifrån kl 05.45. Vid Skanstull går den första passageraren på. Vänder vid Södersjukhuset och har en handfull passagerare med till Slussen. Kör till Karolinska och vänder. Bussen går bra och kl 07.26 är det avlösning på Slussen. Går till rastlokalen och fångar därefter en 43:a riktning Ruddammen 07.43.

Det blir buss 5181, en H19 - OmniCity. Funderar lite på om det inte går att ställa in ratten bättre, gillar inte när bussrattens vinkel gör att jag måste sitta långt ner på stolen. Men det går inte. Rullar mot Ruddammen och efter några minuter trivs jag ganska bra med OmniCityn. Eftersom vi bara har 10 vagnar av den typen blir det inte så ofta jag får köra den. Vänder vid Ruddammen - pratar med en av de förare som åt frukost när jag kom till Söderhallen. Han hade börjat vid ett-tiden på natten och skulle snart gå av. Det tidigaste jag har börjat är 03.19, bävar lite för start 01.20...

Kör fram till hållplatsen, glider sedan iväg. Ner på Valhallavägen, höger Odengatan, vänster vid Roslagsgatan/Jarlaplan. Än så länge inget folk. Döbelnsgatan. Roligaste etappen av linjen tycker jag just nu. Riktigt stadskörning. En chuafför som jobbat natt åker med mig en bit. Kommer så småningom fram till Tanto. Spetsvändning, omedelbar avgång. Funderar på vad det är som gör att just 43:an har så tight körtid visa tider under helgen. Lite mer folk nu, kl halv nio på morgonen.

Ser i backspegeln att en person som ska gå av inte kommer av genom bakersta dörren. Provar att öppna den manuellt, inget händer. När jag vänder vid Ruddammen kollar jag dörren. Den sitter fast. Kör vidare och anropar RTL, tänker att det är ju inte så bra. Får rådet att stanna och sparka på dörren inifrån - "den kan ha kilat fast sig", säger operatören (låter som att det inte är helt ovanligt?). Om det inte hjälper ska jag anropa dem igen.

Gör så. Och efter en någorlunda lagom kraftig spark går dörren upp. Och sedan kan jag stänga den.
Krånglande dörrar är ganska påfrestande - men är en del av vardagen...

I lördags morse kl 05.15 såg jag en buss som inte såg alltför glad ut. Den stod parkerad på rampen på Söderhallen, där OmniCity-bussarna (H19) står parkerade. Det var 5045 (H18E) och det verkar som att den har drabbats av motorhaveri, eller något. På felrapporten stod "Motorn går ojämnt". I varje fall var motorn helt urplockad. Och liksom för att understryka allvaret i det hela fanns det även en skylt om att den var avställd.

Jag dokumenterade. Men frågan kvarstår - vad händer nu med 5045? Ska den tillbaka in i traifken? Kanske ska bara motorn renoveras eller bytas?

Till hösten kommer de första MAN boggibussarna till Söderhallen. Det är biogasbussar. Jag tycker MAN:s nya bussar - Lion's City - är väldigt fräcka. Såg en sådan i Södertälje för första gången, och de är grymt snygga, speciellt när de är nya. Bussmodellen finns även i Malmö.

De bussar som Söderhallen ska få är 13,7 meter långa. Detta gjorde mig lite konfunderad, för när jag tittade på MAN-hemsidan fanns inte den längden på Lion's City. Dessutom listade de inte boggibussar överhuvudtaget på sin sida.

Fast efter lite letande hittade jag en sida med chassier, och där fanns ett chassi som används för specialpåbyggnader i längden 13,7 - 15 meter.

I så fall heter chassit 24.360/410/460 HOCLN . Det verkar som att biogas kanske är lite specialbygge?

Blir det en Lion's City ändå?

Vägverket har nu lagt ut en informationsfilm om vad som gäller för den nya formen av kunskaps- och körprov för B-körkort. Tydligen ska proven räknas som ett prov och göras inom två veckor från varandra. Blir man underkänd på ett prov får man göra ett omprov inom två månader.

Undrar om samma sak kommer gälla för de högre behörigheterna också?

Se filmen [här]

Läs mer [här: körkortsportalen]

Att få rätt behörighet tog lite tid. En dryg månad sedan jag klarade uppkörningen för full D-behörighet, utan villkor automat, och först idag kunde jag hämta ut det efterlängtade plastbeviset på posten. Postkassörskan kommenterade att jag inte haft det andra körkortet så länge, och det var ju svårt att förneka. Tre veckor för att vara exakt.

"Vi andra kommer hit och byter körkort var tionde år", sa hon.
"Men samma bild?"
"Jo", sa jag, "Hade några kort över"

Vad ska man säga... Så länge det finns fler behörigheter finns det skäl att förnya körkortet... Och om Vägverket glömmer registrera godkända prov finns det också starka skäl att förnya körkortet.

Kanske var det första gången hon fick klippa två hål i den nya körkortstypen? Äntligen blev det rätt.