Fredag. Delade pass fungerar bra för mig eftersom jag bor nära garaget och har hemmavarande hundar. I fredags började jag kl 06.40, vilket innebar sovmorgon, och hämtade ut en buss. Jag tycker det är skönt med pausen mitt på dagen, blev inte så trött på kvällen. Nackdelen är att man hamnar i trafikkaos både på morgonen och kvällen...

Körde ett varv på linje 55 och därefter två varv på linje 2. Körde en av de nya Volvobussarna. På väg på andra varvet mot Slussen fick jag svänga med maximalt rattutslag så det började pipa. Jag stannade till bussen, la i handbroms och ut med växel. Vips la sig varningssignalen och jag körde vidare. En av mina handledare från linjeutbildningen gick på vid Sofiaskolan och frågade hur det gick. Jag sa att körningen går rätt bra, men att det är jobbigt när det händer saker som jag inte vet hur jag hantera.

Vid Smålandsgatan tog jag ut svängen och såg att det stod en tankbil lite dumt placerad. Dessutom en man som stod på trottoaren framför mig. Jag satsade på att få in nosen bakom skylten bredvid mannen och sedan gick jag ut med överhänget över trottoaren och höll tungan rätt i mun, eller snarare blicken flexibelt låst i höger backspegel. Jag gick fri med några centimeters marginal, och en stund funderade jag på om det skulle gå. Lastbilen stod fel tyckte jag, men vad skulle jag gjort? Jag kunde kanske tagit ut svängen ännu mer... Eller väntat på att lastbilen flyttat sig, men det syntes ingen förare i närheten. De sa inget på komradion om lastbilen, så jag antar att alla andra också kom in där utan större problem.

Efter rasten, som spenderades med pudlarna, ringde jag D och frågade om han hade lust att åka med mig på eftermiddagen. Vi bestämde att han skulle hna skulle försöka komma till Slussen vid 16-tiden när jag passerade med en 53:a. Jag hoppade på bussen mot Henriksdalsberget. En resenär ville åka till en hållplats som ligger mot Finnberget, men de bussarna går bara en gång per timme. Hon valde att gå. Jag svängde tillbaka mot Roslagstull. Det gick bra. På Vasagatan började det sega till sig i trafiken, så jag sände ett meddelande till RTL om rastvarning. På vägen mot Slussen där jag skulle träffa D hamnade jag i kön på Munkbroleden. Det var en nödstoppad Volvo som effektivt hindrade trafiken, annars hade det nog inte tjorvat till sig så mycket... 15 minuter sen till avbytning, hälsade på D och vi gick sedan upp till pauslokalen. Ringde TX som sa att jag skulle ta min rast och sedan jaga rätt på 5063, som kanske stod uppställd eller inte kommit ännu.

Gick ut igen och såg 5063 komma nerkörande för Klaravägen. Jag sprang ikapp den och busschauffören stannade vid sin hållplats. Hon frågade om TX informerat om att hon var sen, men det hade han inte. Hon sa att hon varit 18 sen, men kört in åtta av dem. Det är en 59:a och jag antar att regleringstiden tagit en del av förseningen, för annars måste det ha gått snabbt genom söder - och det går inte - med de svängarna...

Jag körde vidare med 59:an och på Sergelstorg var det en chaufför som undrade om det var hans buss, men det var det inte. Tog på passagerare. Hamnade i kö, bilar som skulle till Hamngatan hindrade effektivt all trafik - även den som skulle svänga mot Sveavägen. Förlorade åtta minuter och låg -20 när jag kom in på Sveavägen. Framme vid Karolinska Sjukhuset låg jag 18 efter och sedan tog tidsregleringen sju minuter. Efter Stadsbibilioteket var det tvärstopp i trafiken. Jag kröp fram. Insåg att jag inte skulle hinna till min sluttid kl 17.51, så jag lät D ringa hem och säga det. D och jag pratade om linjeutbildningen och om körkortsutbildningen, och om förseningen som nu var 38 minuter. Det är den största försening jag varit med om. 38 minuter höll jag ända till Ljusterögatan. Svängde sedan runt och tommade till garaget. 22 minuter sen in - så jag skrev en övertidsrapport på det.

Några tankar
Jag har som sagt mycket kontakt med RTL under mina dagar som bussförare. Idag började jag fundera över hur det skulle ha varit att exempelvis köra en turistbuss i samma situationer. I och för sig känns det som att linjebussarna i innerstaden medvetet söker sig genom ställen där det kan bli trafikhinder och där trafiken en normal vardag stoppar upp. Det finns ett visst utrymme för trafiken i tidtabellerna, men ibland inte tillräckligt. Om jag hade kört en turistbuss vid Smålandsgatan, hade jag då försökt svänga in? Hade jag ens känt till att svängen kan vara krånglig och att det kan stå felparkerade fordon där? Om jag hade kört fast med ledbussen i fredags skulle jag ha ringt RTL - men hur gör en turisbussförare i samma situation? Antagligen skulle han eller hon aldrig befinna sig där, men man vet ju aldrig...

Även om vi förare ansvarar för att bussen körs säkert och håller tiden något sånär är trafikledningen viktig i varje fall för mig som ny förare. De känner inte till allt och tittar troligen inte på varje buss hela tiden, men när det händer något eller när en förare ropar upp kan de snabbt bilda sig en uppfattning om vad som sker och hur det skall lösas. Det känns tryggt. Samtidigt får jag som förare aldrig glömma vikten av att ta ut svängarna när det behövs, och hålla in när det krävs.