74:an, 47:an, 66:an och så 43:an

Idag är det måndag och linjeutbildningen fortsatte. Kom till garaget och fick prata med den personalansvarige - skrev anställningskontrakt. Inte helt fel att ha ett sådant. Fick även ett schema, som jag ska jobba efter. Blev ett K9 schema - ledig en helg av tre. Efter det fick jag till uppgift att öva mig på tjänstedatorn, att ta ut tjänster ur datorn. Skulle svara på en massa frågor om påtid och arbetstider, utifrån schemat - inte helt enkelt att tyda faktiskt.

Linje 47
Den första linjen för dagen var linje 47. 47:an körde vi från Tomteboda till Waldermarsudde. Utkörningen, tog jag hand om. Första bussen hade dörrfel - så den ställde vi i fack 5. Bakdörrarna öppnades inte. Andra bussen, som var en Scania OmniCity - H19 - var skön att köra. De är levererade 1999, så de börjar få några år på axlarna, men är förhållandevis moderna i inredningen. Vid slussen skulle vi passera en trång passage under Busslinks rastlokal och jag trodde att jag skulle klara den. Hade koll på vänstersida, därefter höger, sedan hörde jag vänstersidan. Hade gått in med sidan i betongen. Inte bra. Stannade direkt. Instruktören backade och jag stoppade trafiken. En BMW-förare skakade på huvudet när jag bad att han skulle flytta på sig, men flyttade på sig. Instruktören valde sedan en annan väg och sa att det inte var någon fara - skulle skriva trafikhändelserapport bara. Jag blev lite skakig, men försökte få ut det ur tankarna. Inte kul att göra fel - även om jag tänkte att jag nog inte kunde göra mycket annorlunda där. Dessutom verkar det som att fler har fastnat i den passagen - låg ett blinkersglas där redan tidigare. Det blev en liten repa i lacken och ett sidoljusglas gick i sönder.

Körde mot Tomteboda genom att köra ner vid Tegelbacken mot Solna. Därefter in på Karolinska-området. Jag körde bussen efter att ha skyltat om. 47:an svänger inte så mycket och går samma sträckning som 55:an från Vasaparken och ända till Klarabergsviadukten. I Waldermarsudde kollade instruktören på bussen och konstaterade att den inte blivit skadad av min fadäs. Hade jag fortsatt köra i det läget skulle jag kunna ha förstört bussen, men det gjorde jag ju inte. Han tyckte jag hanterat det bra trots allt.

Min kollega M tog över ratten och körde tillbaka till Tomteboda. Jag fick handleda lite, för att öva in linjen lite bättre. Tycker det fungerar rätt bra - att första ratta och sedan hjälpa andra som ska köra. Intressant också ur ett lärande perspektiv - man lär ju sig tre gånger: När man gör det, när man berättar för andra hur de ska göra det och när man reflekterar över det. Hemvägen gick bra och vi körde mot Sofia för att skylta om till en 66:a innan lunch.

66:an
66:an är än så länge den linje jag har svårast för. Inte för att det är dum linje. Inte heller för att den är särskilt svår, utanför att den under sista biten är lite jobbig. Men det gick bra. Tog därefter lunch. Jag och C var ute och körde den igår, så det gick rätt bra för mig.

76:an
Efter lunch plockade vi ut en H18E att köra med. Hade bara 1h 30 min på oss innan bussen skulle vara tillbaka, så vi skyndade oss till starthållplatsen. Jag körde till Ropsten och M körde tillbaka. Därefter var jag rätt trött. 76:an är en rolig linje, inte minst eftersom den går till Ropsten och jag en gång i tiden bodde på Lidingö. Många minnen från Bus-spotting på Ropsten...

Och till sist 43:an
När dagen på utbildningen var slut var det så dags att åka "läx-linjen" - 43:an. Vi ska köra 43:an imorgon. Först fick jag försöka förstå mig på var den passerade. Kom på att Södra Station var en bra hållplats att fånga den vid - så jag åkte 66:an dit och bytte till 43:an skyltad mot Tanto. Åkte med en trevlig chaufför. Ingen svårighet mot Tanto. De bytte chaufför vid Slussen, och jag fick åka med ytterligare en trevlig chaufför. Fick en massa tips:

* Efter Slottsbacken ska jag lägga mig i mitten körfältet för att svänga mot vänster. Därefter över bron vid Riksdagshuset. Måste ta ut svängen och vara beredd på att andra trafikanter inte uppmärksammar min avsikt = Ta det lugnt.
* Bussen går rakt fram över Hamngatan. På vägen mot Tanto är det bra att placera bussen så att den inte hindras av bilar som är tvungna att invänta ett fritt övergångsställe på Hamngatan. Därefter går bussen hela vägen mot Birger Jarlsgatan.
* Den svåraste passagen är när man har vänt vid Ruddammen och ska in på en väg vid Birger Jarlsgatan. Där gäller det att ta det lugnt och ta ut svängen pga felparkerade bilar.

Jag kommer köra 43:an imorgon, så jag hoppas att jag kan lära mig den. Chuaffören jag åkte med var genuint trevlig både mot mig men även mot alla passagerare - sa hej och log mot dem. Blev en mycket trevlig stämning, jag ska försöka göra likadant.


Imorgon blir det 43:an och 59:an. Kanske även 74:an, som jag och C provade igår. Linjeutbildningen fortsätter...

Kommentarer
Postat av: Mats Pettersson

Synnerligen välgjord beskrivning av en bussförares utmaningar. Rolig och omväxlande att läsa.

2007-07-31 @ 18:47:02
Postat av: gunvor

Instämmer med föregående och hur i hela världen en enda buss kommer i tid och går rätt väg är för mig en stor gåta efter att ha försökt följa dina turer. Det verkar omöjligt att hålla ens en linjes alla hållplatser och linjesträckning i huvudet,
dessutom ska du hålla rätt på ett stort monster på allt mellan 4 och 8 hjul, som knappt får plats på vägen och medtrafikanterna. Heder och ära åt dig!

2007-08-03 @ 16:20:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Locations of visitors to this page
Trackback
RSS 2.0
Google
Om Bussförarbloggen: Bussförarbloggen är en privat blogg som skrivs på fritiden.

Syftet är att dokumentera vardagen som busschaufför samt reflektera över yrkeskunnandet och teknikanvändningen, för att bli en bättre chaufför...

Vissa inlägg skrivs på raster och andra pauser under arbetsdagen, när bussen står stilla.

Bloggen har ingen koppling vare sig till Busslink eller SL.

Inget av innehållet produceras eller publiceras under körning.