"Den ofrivillige backaren" - om skyltar, trottoarklättring och överhäng

Detta har hänt: Jag har gått buss-körskola sedan i början av maj. Efter en lång väntan på lämplighetsintyg fick jag skriva upp och klarade provet på första försöket. Busslektionerna har gått relativt bra, efter en första euforisk-körupplevelse kom ett breakdown där jag lärde mig att speglarna är mycket viktiga. "Att köra buss handlar lika mycket om att titta framåt som att titta bakåt", som min instruktör sa. Det var det dags för den sjunde lektionen.


"Dagens körning. Du är osäker på bussen storlek.", säger instruktören
"Va, jo men jag tycker det går bättre och bättre", säger jag
"Jo, men du har problem med skyltarna. Du har gått på det så många gånger nu att du borde lära dig", fortsätter instruktören
"Jo, det kan jag köpa. Jag blir lite som en ofrivilig backare", säger jag.

Ungefär så avslutades den sjunde lektionen. Utdraget sammanfattar lektionen rätt bra - det gick bra med överhäng och retur-rattar men jag fastnade mot skyltar två gånger. Inte så att jag fastnade, för jag körde normalbuss, inte ledbuss - vilket innebar att jag kunde lägga i backen för att komma runt. Men jag borde ju veta bättre. Första gången var precis på vägen ut från garaget. Instruktören pratade med mig och det gjorde att jag gled för långt fram (Står det inte "prata inte med chauffören under körning"? Å andra sidan räknas instruktören som förare i handledningssituatiionen...). Jag kom för långt ut innan jag la om ratten, i efterklokhetens namn borde jag ha svängt tidigare. Andra gången kom lite senare. Vi tar det från början...

Jag kör av E4:an vid Solna. Rakt fram i en rondell, det går bra. Tänker på var jag har bakaxeln, det underlättar manövreringen. Svänger höger i nästa rondell - in med överhänget bakom skylten och jag kirrar den svängen också. U-sväng i en liten rondell går bra. Svänger vänster - och - oups där klättrar bakaxeln upp på mitten delen av cirkulationsplatsen - big time. Jag säger några inte så värst väl valda men ändock illa menade ord till mig själv och fullföljer lugnt svängen. Instruktörens kommentar låter inte vänta på sig "Det gick inte så bra...", så vi kör vidare till nästa rondell och svänger. Instruktören säger - "Minns vad jag sa - följ ledlinjen med bakaxeln! Du kom in för tvärt, då går det som det går med bakaxeln." Så jag kollar höger att jag får med mig bakaxeln, vänster att jag hamnar på rätt avstånd från innerkanten, och höger igen så att jag har koll på omgivande trafik. Håller spåret och glider tvärtut efter en högerblink - nu ska jag göra filbyte och svänga ur cirkulationen. Det går bättre. Jag svänger höger och sedan U-sväng i rondell. På det igen. Måste vänta in några bilar som kommer från vänster i rondellen, men glider sakta ut längs med ledlinjen. Kollar vänster spegel - bra avstånd till kanten. Höger. Blink och ut mot början av klacken - bra! Det går bra! Får beröm och gör en ny u-sväng i nästa rondell.

Den andra gången var efter att ha lyckats med en massa svängar och trånga passager i Solna. Jag kom ut på en större led och skulle svänga vänster i rondellen. Instruktören sa att om vi skulle köra rakt fram hade jag varit tvungen att stanna för signalen, men eftersom jag skulle svänga var det inga problem.

Precis som jag byter fil för att gå ut mot början av klacken ser jag en T-skylt - återvändsgränd. Jag frågar instruktören om jag verkligen ska in dit - och det ska jag. Jag frågar igen och han vidhåller. Jag missade information på den, tidsbegränsat. Återigen funderar jag över varför vägmärken är designade på ett ibland obegripligt sätt. Det är väl en sak med symbolerna och färgerna, men tilläggstavlan. Hur ska man dels hinna se, dels hinna vidta åtgärder om man kör en 12 m lång buss, och byter körfält innan man går ur svängen. Jo, det hinner jag säkert när övningen har resulterat i färdighet.

Svänger vänster in mot en simhall. Kör rakt fram och får reda på att jag ska backa i vinkel - ett nytt moment. Jag tar sikte på klacken på trottoaren, backar bakåt och vrider ratten när jag ser bakaxeln passera. Går bra. Vi ska tillbaka till Hornsberg så jag svänger ut. Instruktören säger att här kommer en knepig korsning - så jag lägger mig till vänster, lägger om - "lite för tidigt", säger instruktören. Retur-ratt och där kommer skylten långsamt långsamt. Nej, backspegeln går inte fritt för skylten om jag fortsätter, så det är bara att trycka bromsen, trycka neutral, i med R och backa tillbaka när instrukören gått bak för att hålla utkik. Usch vad dumt - men jag kommer förbi. Dock, hade jag kört ledbuss hade det varit svårt att backa ur den situationen eftersom bromsarna skulle slå till. Å andra sidan hade jag kunnat fälla in backspegeln... Jag kommenterar att jag blivit en ofrivillig backare och konstaterar tyst att jag inte vill vara en sådan...

Efter denna fadäs går återresan bra till Hornsberg. Berättar om mitt bussintresse och väcker instruktörens intresse. Jag säger att jag funderar på att gå med i Svenska Omnibuss-Sällskapet och han frågar om jag sett en av de gamla bussarna som står i Hornsbergshallen. Det har jag inte och efter en lyckad sväng i sista korsningen parkerar jag bussen. Instruktören kommentarer under språng att jag har dålig känsla för bussens storlek och sedan går vi in i den gigantiska vänstra hallen på Hornsberg. En Scania Capitol - superfin! Är det så en buss ska se ut, det är nog det. Vilken känsla! Får även passa på att provsitta en Scania Omnicity ledvagn - 18 m. Jag frågar hur man vet när man ska svänga och instruktören säger leende "Det lär du dig"...


Några reflektioner
Om jag själv ska vara kritisk till min körning, och det tycker jag att jag ska vara, gjorde jag några små missar som ställde till stora bekymmer. Jag var inte tillräckligt uppmärksam på när jag skulle svänga, tog ut svängarna för mycket och då fastnade jag. Jag måste aktivt ta beslut när jag ska lägga om ratten och vara medveten, beredd på, om tidpunkten för retur-ratt. Om inte annat har jag lärt mig att om jag inte planerar körningen och aktivt anpassar planen till rådande omständigheter, blir det backning. Ofrivillig backning...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Locations of visitors to this page
Trackback
RSS 2.0
Google
Om Bussförarbloggen: Bussförarbloggen är en privat blogg som skrivs på fritiden.

Syftet är att dokumentera vardagen som busschaufför samt reflektera över yrkeskunnandet och teknikanvändningen, för att bli en bättre chaufför...

Vissa inlägg skrivs på raster och andra pauser under arbetsdagen, när bussen står stilla.

Bloggen har ingen koppling vare sig till Busslink eller SL.

Inget av innehållet produceras eller publiceras under körning.