Pass 22: Gasläcka, trafikkaos och omläggning

Tisdag. Ett citat från onsdagens Aftonbladet får inledda detta inlägg. "Polisen tömde snabbt hela Norrmalmstorg när larmet kom och butikerna tvingades stänga igen. Trafiken leddes om inklusive alla bussar, vilket ledde till stora trafiksvårigheter." (Aftonbladet, 2007-09-04). Jag hörde anropet från vår trafikledning när jag satt i en 76:a och precis kört mot Slussen. 76:an går förbi Norrmalstorg. Anropet gick ut på att det inte fanns någon omläggning, utan att bussarna snällt fick vänta tills dess att RTL tagit reda på vad avspärrningarna handlade om. Jag steg av vid Slussen och informerade påstigande chaufför om omläggningen.

Efter pausen tog jag buss 7021 på en tvåa mot Norrtull. Avstigande chauffören berättade att nu var det omläggning av trafiken från Karl den XII torg. Vänster Hamngatan, sedan tappade jag bort mig - så jag anropade RTL och fick reda på att jag skulle köra vänster på Hamngatan, sedan höger in på Sveavägen och in på Kungsgatan. Därefter linjesträckningen mot Odenplan. Jag informerar passagerarna om omläggningen, men vet inte vad den beror på - mer än att polisen spärrat av. En tjej frågar om det inte går någon buss till Stureplan och jag säger att alla bussar är omlagda. Många stiger av vid Karl den XII torg och jag kör vidare in i kön. Det är verkligen avstängt, och jag ser en nersläckt tvåa stå på väg in mot Smålandsgatan. Efter 20 minuter når jag Sveavägen och det är trög trafik ända till Kungsgatan. Släpper av folk på en hållplats. Många väljer T-banan istället, när de ändå kom så nära.

Sista personen går av och jag fortsätter köandet ner mot Stureplan. Mitt på Kungsgatan anropar RTL och säger att omläggningen upphör. Jag fortsätter långsamt ner mot Stureplan. Anropar RTL och ber om bekräftelse på att jag ska köra till Odenplan. Har kollat in min tjänstespec och insett att avgångstiden från Norrtull har passerats. Operatören säger "Var är du någonstans?" och jag upplyser om att jag är på Kungsgatan. Frågar samtidigt om jag ska vända och köra mot Sofia. Hon ser mig på sin skärm och säger att det är en god idé att vända. Så jag går i trafik vid Stureplan. Vid Norrmalmstorg anropar bussen bakom mig och frågar om jag kan ta Karl den XII torg. Det gör jag gärna och skippar Norrmalmstorg, skyltar om till blank skylt tillfälligt för att undvika förvirring.

Vänder i Barnängen och sedan iväg till Slussen. Avbyte. Pågående chauffören säger att det var bra att jag vände vid Norrmalmstorg. Annars hade jag nog varit typ 45 minuter sen. Det är många bussar som ställs upp och väntar på förare.

Efter pausen beger jag mig till Gullmarsplan. Får en MAN och jag blir glad - den har jag inte kört så mycket. Har åtta minuter innan avgång när jag sätter mig. Börjar fingra på reglage och kolla runt på förarplatsen. Kollar var dörrkontrollerna sitter. Kör fram och jag njuter av den tysta förarplatsen och smidigheten. Förarplatsen visar bara den information som är relevant, som jag nämnt tidigare. De har inte ens varvräknare...

Körningen går bra. Efter två timmar är jag tillbaka på Gullmarsplan. Byter till 5383 som är en gammal Volvo. En lampa på halvljuset går i sönder och jag anropar RTL, som skickar flexen till Radiohuset. Där byts lampan på två minuter och jag slipper köra enögt tillbaka till Gullmarsplan. Lämnar över en hel och fräsch buss till nästa chuafför, det känns bra.

Några tankar
Omläggningar av trafiken är min värsta mardröm som nybakad busschaufför. Jag kan linjesträckningarna och brukar relatera gator till hur de olika linjerna går. Med en kortvagn går det att köra nästan överallt - med betoning på nästan. Höjd och längd kan ställa till det, men under körkortsutbildningen fick jag en gedigen grundträning och lärde mig tekniker för att lyckas svänga med en 12 meter lång buss i de mest skumma korsningarna. Jag lärde mig utnyttja överhänget där det krävdes och låta bli att använda det där det inte gick. När det gäller ledbuss lärde jag mig att svänga i korsningarna på linjerna först, därefter har jag lärt mig lite tomkörningsvägar. Det hela blir inte enklare av att jag inte får köra med ledbuss överallt. Att hantera en trafikomläggning med ledbuss, som den i tisdags, var lite stressande. Samtidigt lyckades jag översätta radiotrafikledningens instruktioner, så att jag förstår dem utifrån min tidigare kunskap om hur gatorna går. Det jag lärde mig var att det gick att svänga vänster på Hamngatan med en ledbuss, att köra höger in på Sveavägen och ta Kungsgatan ner mot Stureplan. Jag insåg att linje 1 kör Kungsgatan - det gör ju att det är okej även för våra blåbussar.

När det gäller kontakten med radiotrafikledningen var jag för första gången mer aktiv. Jag valde att ropa upp dem när jag insåg att jag missat avgångstiden från Odenplan. Hade jag fortsatt mot Norrtull skulle jag vara väldigt sen tillbaka till Sofia, något som hade hängt kvar hela kvällen för det omloppet - men även för mig som chaufför. RTL visade sig återigen vara en trygghet, jag kunde diskutera min fråga med dem och de lät mig avgöra vad som var bäst och stöttade mig i mitt beslut. Jag fick positiv feedback, något som kommer göra att jag inte tvekar att ta kontakt med dem när liknande situationer uppstår i framtiden.

Stora trafiksvårigheter. Även dessa måste jag hantera som busschaufför. Och det handlar inte bara om att köra bussen, utan om att improvisera, informera och ta egna initiativ. Det blev en kväll med gasläcka, trafikkaos och omläggning. Kort sagt en lärorik kväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Locations of visitors to this page
Trackback
RSS 2.0
Google
Om Bussförarbloggen: Bussförarbloggen är en privat blogg som skrivs på fritiden.

Syftet är att dokumentera vardagen som busschaufför samt reflektera över yrkeskunnandet och teknikanvändningen, för att bli en bättre chaufför...

Vissa inlägg skrivs på raster och andra pauser under arbetsdagen, när bussen står stilla.

Bloggen har ingen koppling vare sig till Busslink eller SL.

Inget av innehållet produceras eller publiceras under körning.