Åter till boggibusskursen. Löser av föraren som kört från Karolinska och äntrar åter igen förarplatsen. Sätter på mig säkerhetsbältet, ställer in stolen och  backspeglerna. Blinkar med helljuset och efter några försök slår skärmen på pelaren framför mig om till backkameran. Trycker ner bromsen och lägger i R. Backar. På TV:n framför bussen ser jag en OmniLink komma, men den stannar. Kollar i min egen back-TV som sitter ovanför mig och ser att jag inte har något bakom mig. Fortsätter bakåt tills jag har bokstäverna som anger fålla framför mig. Foten på färdbromsen och byter växel. TV-skärmarna slår om till att visa vardera sida av överhänget bak. Lättar på bromspedalen. Det är fördröjning i bromsarna, de släpper inte direkt.

Kör vänster om pelaren och upp ur terminalen. Ska tomma tills jag kommer in på 59:ans linjesträckning, vid Medborgarplatsen och lägger mig därför i höger körfält istället för i bussfilen. Svänger vid Hornstull och kör in på Hornsgatan. Bussen är oehört smdig med sina 13,75 meter. När jag inte har fullt rattutslag känns det som att jag har bra koll på var bakänden är någonstans. Vid fullt utslag vispar det lite otäckt, men samtidigt lär jag mig det ganska snabbt - att jag ska vara uppmärksam på det. Det gäller att planera för den aspekten, mer än med en kort- eller ledvagn.

På Hornsgatan lär jag känna bussen. Kör i 40-50 km/h, bromsar, planerar körningen, accelerar och spanar in kamerorna. Kommer fram till mynningen av Söderledstunneln, vid Slussen, och mina kollegor uppmanas att gå längst bak och kolla hur jag sköter mig med det bakre överhänget. Ska svänga ner mot Medborgarplatsen. Gör en sväng som jag brukar, men ligger lite längre åt höger. Slår inte över någonting, säger kollegorna - vilket känns ganska bra. Accelerar upp till 60 - hinner inte upp i 70 - i tunneln och svänger av mot Medborgarplatsen. Kör 59:an mot Ljusterögatan. Är lite nervös för svängarna vid Nytorget, men det visar sig att bussen är lika smidig där - den smeker kurvorna och jag tror jag ligger lite mer mot mitten än jag brukar, för att inte slå i några bilar. Kör lugnt över fartguppen och det gör att bussen inte slår i.

Svänger ner på Ljusterögatan. Kollegorna ska till Slussen, så jag gör en u-sväng som en 76:a. Smidigare än en kortvagn. Kör upp igen. Ut på Ringvägen och svänger höger. Den svängen är ganska tight även med kortvagn. Lägger mig i mitten och kör som om jag skulle ha kört kortvagn. Axlarna följer och jag går fri från stolpar, trottoar och staket. Kör vidare mot Slussen och släpper av kollegorna. Jag passar på att köra så mycket som möjligt, och ska ändå upp till hallen, så jag och instruktören vänder i Pelikanslingan och kommer ner på Stadsgårdsleden. Bussen går mjukt och fint. Ganska tyst också, kanske för att motorn är så långt bak. Kör in i hallen och frågar om jag får köra ett varv till - ut ur hallen och in igen - känner att det kunde vara bra träning. Får okej av instruktören, men någon ur verkstaden stoppar oss och säger att det inte går - eftersom det är så många pelare och det lätt blir skador för flera hundratusen kronor. Jaja, jag får backa 30 meter istället och använder backkameran. Det går bra.

En underbar buss att köra. Antar att det är skillnad mot 15 meters varianterna, men denna boggibuss var suveränt rolig att köra. Två negativa saker noteras: den sveper mycket med överhänget bak. Den andra saken hoppas jag åtgärdas snart - jag kan inte få köra den snart nog...