Efter närmare fem timmars paus återvände jag till Slussen för att ta en 76:a *. Väglaget hade förbättrats avsevärt sedan morgonens snöfall, och jag upplevde inga problem alls. Inte med väglaget i varje fall. Däremot krånglade dörrarna. Bakdörren öppnades inte i vissa lägen och jag hade ingen aning om varför. Dessutom kunde jag inte ens öppna den manueillt från förarplatsen, utan fick hänvisa passagerarna till framdörren. Jag felanmälde det, men eftersom jag skulle köra in bussen i garaget sedan var det inte aktuellt med vagnbyte. Det var egentligen ingen fara eftersom jag inte hade så många passagerare. Dessutom fungerade ju dörrarna ibland.

Tomkörde från Ropsten till Söderhallen. Innan jag körde från Ropsten stannade jag vid hållplatsen utanför Lidingöbanan för att skriva en felrapport på dörrarna. Det var inga problem att hitta, men det är alltid lite spännande att se om man tar rätt väg. Min största farhåga var att jag av misstag skulle köra ut på Lidingö. Som tur var hade jag med mig häftet från linjeutbildningen som tipsade om just den vägen jag tänkte på själv - vänster i rondellen vid Ropsten, därefter Lidingövägen till Östermalms IP och sedan in på 55:ans linjesträckning.

Några tankar
Ibland känns det som att tomkörningstiderna är tighta, och jag blir ofta förvånad när jag inser att de inte är det. Det är mycket sällan som jag ställer in bussen i garaget senare än vad som står på tjänstespecen, snarare är det någon minut tillgodo eller precis på klockslaget. Tomkörningsvägarna är ofta snabbare än linjesträckningarna... Dessutom sparar man ju tid på att inte behöva ta upp passagerare.

---
* Detta är en fortsättning på inlägg 54a