• Smidighet: Bussarna är grymt smidiga, men kanske har smidigheten priset av ett långt bakre överhäng. Problemet är att även om man som förare tänker på detta större delen av tiden, räcker det med att ha blicken i en annan spegel en kvarts sekund för länge för att vara nära att slå till något eller, ännu värre, någon. Problemet består även av andra trafikanter - bilar, lastbilar och bussar som tränger sig förbi,  trots att man försökt blockera för att få fritt svängrum...

• Kapacitet: Att köra boggibuss på linje 47E, en av de högst belastade linjerna i innerstaden sommartid, är skönt. Bussen tar 100 passagerare. Den tar färre barnvagnar än en kortbuss, men å andra sidan kompenseras det av att fler passagerare kan gå ombord.

• Förarmiljö: Jag trivs bra på förarplatsen. Det är en snygg design av instrument, en lagom stor ratt som går att ställa in på många olika sätt, monitorer som visar bakre överhänget och bakersta bakdörren. Den luftavfjädrade stolen är, när den fungerar, väldigt skön och tar upp alla stötar på ett mjukt sätt, något som gör att jag känner mig mer avslappnad. Bra sikt runt om med stora fönster både till vänster, rakt fram och till höger. Den enda nackdelen är egentligen att lampan som lyser om någon tryckt på stopp inte syns om ratten är vinklad så som jag vill ha den... Fast det är åtgärdat i 7525 och 7517. Och det går att luta sig framåt...

• Körbarhet: Otroligt smidig, som nämnts ovan. Bra motor. Skönt inställd växellåda, som går upp på högsta växeln i 50 och trean strax precis på eller strax över 30. 

Det har, som framgått i tidningarna under försommaren, varit vissa problem med boggibussarna. Det är främst bakänden som slår till fasta föremål och andra fordon. Överhänget är inte så mycket, om något, längre än på kortvagnarna, men eftersom bakersta bakaxeln svänger blir det ett ordentligt svep. Hur många gånger kamerorna som filmar bakdelen räddat mig vet jag inte - men är det ett svårbedömt läge ger ett snabbt ögonkast på monitorerna mig möjlighet att avgöra om Polon är inom överhängsriskzonen eller inte. Om hinder - stanna och vänta. Om inget hinder - ta svängen. Grundläggande. Fast boggibussen är oförlåtande, kanske mer än en enkelaxlad buss,  och jag har stor respekt för att det kan hända vem som helst, erfaren såväl som nybörjare. När man minst anar det... 

Samtidigt är den så smidig - det känns som att man dansar boggwoggie... i innerstadstrafiken.