Ibland är det svårt att ha teflonattityd...

Det finns vissa korsningar som är värre än andra. Nybroplan är en sådan. Här börjar Nybrogatan och trafik dit och den som ska svänga in på Birger Jarlsgatan korsar Strandvägen. I trafikteorin borde det inte vara några problem alls - det är gott om trafikljus som reglerar såväl kollektivkörfält som övrig trafik. Ändå är det här jag sett mest incidenter. Det går inte en gång på 47:an, 76:an eller 69:an utan att jag bevittnar något som skulle kunna leda till en olycka precis just här.

Står med 7530 riktning Norrmalmstorg, är en 76:a. Stannat vid S - kollektivtrafiksignalen för stopp. Rött för vanlig trafik på Strandvägen. Grönt för dem som korsar upp på Nybrogatan och de som ska runt på Birger Jarlsgatan/Hamngatan. Trafiksignalen slår om till streck - körsignal. En bil smiter förbi, mot rött - eftersom vi har körsignal. Ingen fara för min del, jag ser och är beredd. Han stannar inte och blockerar utan fortsätter över Strandvägen, trots att min buss blockerar sikten. Jag hör en Audi tuta och bromsa - men den vågade bilisten bara kör på som vore han ensam i världen. Han körde alltså mot rött, samt korsade två filer på Strandvägen, som hade grönt.

Det var nära. I sådana lägen är det svårt att ha teflonattityd - att se, notera och sedan inte tänka på det mer. Jag tänker på incidenten hela vägen till Slussen, sedan släpper jag det. Tänker vad jag skulle gjort om det smällt. Gick igenom första hjälpen, nummer jag skulle ringa, IL-samtal på radion...

Vems är felet? Jag tyckte i och för sig att audin kom väldigt snabbt för att just ha fått grönt, men det är väl solklart att den som körde mot rött orsakde incidenten. Det är ofta fordon kör mott rött i denna korsning, men det här var nog det tillfälle som varit närmast krock. Ibland är det svårt att ha teflonattityd...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Locations of visitors to this page
Trackback
RSS 2.0
Google
Om Bussförarbloggen: Bussförarbloggen är en privat blogg som skrivs på fritiden.

Syftet är att dokumentera vardagen som busschaufför samt reflektera över yrkeskunnandet och teknikanvändningen, för att bli en bättre chaufför...

Vissa inlägg skrivs på raster och andra pauser under arbetsdagen, när bussen står stilla.

Bloggen har ingen koppling vare sig till Busslink eller SL.

Inget av innehållet produceras eller publiceras under körning.